Mindre oro vid stegvis ko-kalvseparation
Amkor kallas de kor som låter flera kalvar dia samtidigt. De band som ofta bildas mellan dessa kalvar och amkon kan orsaka stress när gruppen ska separeras efter digivningsperioden. Jenny Loberg vid SLU har i sitt doktorsarbete vid SLU låtit några kalvar bära en nosplatta som förhindrar dem att dia under sina sista veckor tillsammans med kon. Det visade sig att separationen då blev lättare för både kalvarna och kon.
För att föda upp kalvar inom mjölkproduktionen kan man använda sig av så kallade amkor. Jenny Loberg vid SLU har undersökt olika aspekter av att med hjälp av mjölkkor föda upp kalvar under de åtta till tio veckor när de ska dricka mjölk. Man låter då en mjölkko ge di samtidigt åt flera kalvar som oftast inte är hennes egna. Antalet kalvar brukar vara mellan tre och fem, beroende på hur mycket mjölk kon producerar.
Ett flertal lantbrukare använder sig av amkor idag. För de mjölkbönder som anslutit sig till KRAV kan det vara ett bra sätt, eftersom man uppfyller de regler som säger att kalvarna ska hållas i grupp, och att de ska få suga i sig mjölken i en naturlig ställning.
Jenny Loberg fann att kor av båda raserna SRB (Svensk röd och vitbrokig boskap) och SLB (Svensk låglandsboskap) accepterade att bli diade av fyra främmande kalvar. Dessutom visade det sig att korna kunde användas som amkor både tidigt och sent i laktationen. Hon använde sig av kor som kalvat allt ifrån fyra dagar till sex månader innan de blev amkor.
Under den tid som amkorna går tillsammans med sina kalvar och fungerar som deras mamma kan det utvecklas ett band mellan dem. Det gör att det blir stressande för dem när de väl ska separeras. I flera grupper av amkor och kalvar fann Jenny Loberg att de flesta amkor binder sig speciellt vid en eller två kalvar i en grupp om fyra. Detta band påverkade dock inte om de andra kalvarna fick dia eller inte.
För att minska stressen när man separerar amkor och kalvar efter flera veckors digivning gjorde hon ett försök att dela på de två händelserna ”att dia” och ”att tas bort från kon/kalvarna”. För att kalvarna skulle sluta dia men ändå kunna vara kvar hos amkon sattes en nosplatta av plast i nosen på kalvarna. Nosplattan fungerar så att den täcker munnen när kalven ska lyfta huvudet för att dia men den hindrar inte kalven från att äta mat från foderbordet eller dricka vatten från vattenkoppen.
Kalvar med nosplatta fick stanna hos amkon i ytterligare två veckor. Därefter separerades gruppen. Dessa kalvars och amkors beteende jämfördes med kalvar och amkor där man avslutade digivningsperdioden på vanligt sätt genom att separera amkor och kalvar. De kalvar och amkor som fick vara tillsammans efter det att kalvarna slutat dia visade sig vara mindre oroliga och råma mindre än de kalvar och amkor som separerades på det vanliga sättet.
Fil.lic. Jenny Loberg, Institutionen för husdjurens miljö och hälsa, SLU, försvarar sin avhandling med titeln ”Behaviour of Foster Cows and Calves in Dairy Production – Acceptance of Calves, Cow-Calf Interactions and Weaning”. Disputationen avser filosofie doktorsexamen.
Plats: Hernqvistaulan, Undervisningshuset, SLU, Skara
Tid: fredagen den 7 december 2007 klockan 09.00
Opponent: Prof. Daniel Weary, University of British Colombia, Kanada
Pressbilder:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Kalvar med nosplatta kan dricka vatten och äta från foderbordet men inte dia sin amko. Foto:Carlos Hernandez
http://www2.slu.se/aktuellt/2007/pressbilder/JennyLoberg/kalvarm.nosplatta.jpg
Kontaktinformation
Mer information:
Jenny Loberg, 0511-67245, Jenny.Loberg@hmh.slu.se
Abstract och avhandlingen i sin helhet, http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001636/
