Hopp för ängsväxterna
Vi kan förvänta oss att fler växtarter på naturliga gräsmarker kommer att försvinna med nuvarande skötsel. Å andra sidan inger det ett visst hopp om att hinna rädda dessa om vi ändrar tillbaka till en mer historisk hävd. Eva Gustavsson har i sitt doktorsarbete vid SLU visat att antalet arter idag beror mer på hur markerna sköttes på 1700- och 1800-talen än hur de sköts nu.
Mångfalden av ängs- och hagmarksväxter i naturliga gräsmarker har studerats i en SLU-avhandling av Eva Gustavsson. Som naturliga gräsmarker räknas ogödslade och icke produktionsförbättrade ängs- och hagmarker. Hon har tagit hjälp av historiska kartor och nutida fältstudier för att utröna hur mångfalden i naturliga gräsmarker har påverkats av historisk och nutida hävd. Även inflytandet på dagens flora av kvantiteten av naturliga gräsmarker i landskapet under sena 1800-talet, mitten av 1900-talet och idag har studerats.
Det visade sig finnas en stark koppling mellan artantal och historisk markanvändning samt mellan artantal och landskapstyp. Mångfalden av ängs- och hagmarksarter har med andra ord inte “ställt in sig” till det moderna jordbrukslandskapet. Vi kan alltså förvänta oss att fler arter försvinner, även om vi upprätthåller samma hävd som nu. Denna så kallade utdöendeskuld kan också ses som någonting positivt, eftersom vi fortfarande har en möjlighet att förbättra förhållandena och på så sätt förhindra utdöenden. Genom kunskap om ett områdes historiska jordbrukssystem kan vi förstå växternas utbredningsmönster idag och sluta oss till hur vi framgent ska sköta gräsmarkerna för att bevara den biologiska mångfalden.
Jordbruket före moderniseringen runt mitten av 1800-talet byggde på näringsflöden från ängs- och betesmarker till människans matbord. Naturliga gräsmarker dominerade därför landskapsbilden. Moderniseringen gjorde dem dock överflödiga och de har därför minskat drastiskt i mängd och kvalitet. Därmed hotas många arter idag.
Eva Gustavsson studerade olika gräsmarksobjekt i södra Sverige. Hon fann att antalet ängs- och hagmarksväxter i ett studieobjekt berodde mer på hur de olika objekten sköttes på 1700- och 1800-talet än på dagens skötsel. Byte av skötselmetod visade sig vara negativt för artantalet.
Förr fanns en mängd olika skötselregimer med varierad hävdtidpunkt, intensitet och dynamik, beroende på bland annat jordbrukssystem. Olika arter gynnades i olika gräsmarker. Idag sköts i princip alla gräsmarker genom tämligen intensivt bete från maj till september. Bruket att slå ängar för vinterhö har i princip upphört. Variationen i skötseln har försvunnit, vilket har försämrat biotopkvaliteten Detta kan på sikt leda till ytterligare utdöenden, trots hävd.
Landskapets innehåll av olika komponenter och den inbördes placeringen av de naturliga gräsmarkerna påverkade artantalet i studieobjekten, men vilka landskapskomponenter som spelade störst roll berodde på landskapets historiska utveckling. I ett landskap spelade 1960-talets areal av gräsmarker i landskapet störst roll för artantalet, i ett annat var artantal starkt knutet till objektens storlek på 1800-talet.
Boskapens möjlighet att röra sig mellan olika gräsmarksområden i 1800-talets landskap hade också betydelse för gräsmarkernas artantal. Betesdjur är alltså viktiga för att sprida ängs- och hagmarksväxter.
——————————————————————————–
MSc Eva Gustavsson, institutionen för ekologi, SLU, försvarade sin avhandling med titeln “Grassland plant diversity in relation to historical and current land use”. Disputationen avsåg filosofie doktorsexamen.
Tid: Fredag den 23 november 2007
Opponent: Docent Hans Henrik Bruun, föreståndare för Avdelningen för Växtekologi och Systematik på Lunds universitet
——————————————————————————–
Mer information:
Abstract och avhandlingen i sin helhet: http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001562/
Institutionen för ekologi http://www.ekol.slu.se
Vänermuseet http://www.vanermuseet.se
Nordiska museets forskarskola http://www.nordiskamuseet.se
Pressbilder:
(får publiceras fritt i samband med artiklar om disputationen, fotograf ska anges)
Porträtt av Eva Gustavsson. Foto: Robert Bernhoft http://www2.slu.se/aktuellt//2008/pressbilder/EvaGustavsson/Eva Gustavsson, foto Robert Bernhoft.jpg
Hage på Källstorps säteri, Lidköping. Foto: Eva Gustavsson
http://www2.slu.se/aktuellt//2008/pressbilder/EvaGustavsson/Hage på Källstorps säteri, Lidköping, foto Eva Gustavsson.jpg
Piga på fyrhuset Naven vallar kor, 1930-tal. Foto: okänd, Vänermuseets arkiv
http://www2.slu.se/aktuellt//2008/pressbilder/EvaGustavsson/Piga på fyrhuset Naven vallar kor, 1930-tal, fotograf okänd, Vänermuseets arkiv.jpg
Kontaktinformation
Eva Gustavsson 0510-77 00 11, 073-840 05 97, Eva.Gustavsson@lidkoping.se
