1000-2000 år gammalt bröd, inte ätligt men informationsrikt
Vid arkeologiska utgrävningar av järnålderns boplatser och gravar, påträffas ibland bröd i form av brända klumpar. Resterna berättar om dåtidens matkultur men säger även en del om de samhällsförändringar som ägde rum under perioden. I en ny avhandling vid Stockholms universitet redovisar arkeologen Liselotte Bergström för detta annorlunda fyndmaterial.
– När brödet först dyker upp i östra Mälardalsområdet under yngre romersk järnålder på 200-talet e.Kr. verkar det ha utgjort en maktsymbol vid offentliga tillfällen såsom fester eller offerceremonier. Brödet framstod som symbol för någonting nytt och avvikande från den traditionella kosthållet, och visade även på dåtidens sociala skillnader. Brödets introduktion tycks vara knuten till införandet av vridkvarnen, som i sin tur är starkt kopplat till fornborgar i Skandinavien, berättar Liselotte Bergström vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur vid Stockholms universitet.
Genom att undersöka de små brända resterna i mikroskop har Liselotte Bergström kunnat identifiera de olika sorters mjöl som bröden bakats av. Brödbitarnas former har studerats och jämförts med fynd av stekpannor, ugnskonstruktioner och andra föremålsgrupper. Även bakexperiment har genomförts för att återskapa järnåldersbrödens former. Resultaten visar att samtliga de sju sädesslag som odlades under järnåldern använts till att baka med, men i olika utsträckning.
– Särskilt intressant är att de tunnare kakorna innehåller vete medan de grövre, tjockare bröden mest innehåller korn och havre. Troligen beror den ökade andelen tunna bröd senare under järnåldern på en ändring av tillagningsmetod med ökad gräddning på stekjärn eller bakhäll. De äldre bröden, av vilka ett flertal är tjockare bullar, tillagades i ugnar eller i härdaskan, berättar Liselotte Bergström.
De flesta brödfynden under yngre järnålder har påträffats i brandgravar. Genom att jämföra i vilka gravar brödfynden har påträffats anser sig Liselotte Bergström kunna se vilka som fick med sig bröd som gravgåva.
– Endast ett litet fåtal personer inom en speciell elit fick med sig bröd på gravbålet. I många fall verkar denna sed fortlöpa under flera århundraden. Bröden utgjorde sannolikt en viktig social symbol vid gravläggningsceremonin, tydlig för den deltagande gårdsbefolkningen men osynlig efter igenläggningen för främmande, säger Liselotte Bergström.
Avhandlingens titel: Gräddat – Brödkultur under järnåldern i östra Mälardalen
Ytterligare information
Liselotte Bergström, FD vid Institutionen för arkeologi och antikens kultur, mobil 0703326617, e-post belibe@arklab.su.se
