Global handel med jätteräkor hotar miljön
Odling av räkor och fisk i tropiska kustområden beskrivs ofta som ett miljövänligt sätt att bekämpa fattigdom, men i själva verket har odlingen negativa konsekvenser för både lokalbefolkningen och miljön. I en avhandling som granskas vid Uppsala universitet den 15 februari har kulturgeografen Daniel A. Bergquist studerat hur policies för hållbar utveckling kan slå så fel.
Odlingen av fisk och skaldjur i artificiella dammar har ökat explosionsartat de senaste årtiondena, i takt med att haven blivit alltmer utfiskade. Internationella hjälporgan har i samarbete med lokala regeringar gjort stora insatser för att utvidga vattenbruket med hopp om att verksamheten ska bekämpa fattigdom och skapa ekonomisk tillväxt i områdena. Men Daniel A. Bergquist, som i sin avhandling har använt Sri Lanka och Filippinerna som exempel, visar att en stor del av lokalbefolkningen stängs ute från verksamheten och fortsätter att vara lika fattig som innan.
– Vinnarna är den lokala eliten, säger han.
Dessutom har vattenbruket allvarliga konsekvenser för miljön. Då mangroveskogarna huggs ned för att göra plats för räk- och fiskodlingarna påverkar det ekosystemet. Miljöproblemen slår i sin tur tillbaka på vattenbruket, och hela skördar går förlorade.
En stor del av förklaringen till dagens situation finns enligt Daniel A. Bergquist i de metoder som används för att räkna ut vad det egentligen kostar att odla räkor och fisk. Metoderna är bristfälliga, vilket leder till att människan och naturens insatser underskattas, och att marknadspriset därför blir alltför lågt. Genom att använda metoder som omfattar alla kostnader kan han till exempel visa att priset på jätteräkor borde vara mer än fem gånger högre än det är idag, om miljön och lokalbefolkningen ska få en skälig kompensation för sina insatser.
– En bidragande orsak är brister i de globala marknadsmekanismerna, som leder till att fördelningen av resurser, vinster och kostnader mellan norra och södra halvklotet blir alltmer orättvis. Vattenbruket är ett tydligt exempel på hur koloniseringen av södra halvklotet fortsätter och har funnit nya vägar via globalisering och internationell handel, säger Daniel A. Bergquist.
I avhandlingen visar han också hur man med alternativa metoder kan synliggöra det här orättvisa och ohållbara utbytet, genom att tvärvetenskapligt analysera, jämföra och visualisera situationen i exempelländerna Sri Lanka och Filippinerna.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Daniel A. Bergquist, 070-754 29 09, e-post: Daniel.Bergquist@kultgeog.uu.se
