Stubbtäkt – en joker i energiförsörjningen
Skogens stubbar är en hittills nästan outnyttjad resurs i biobränslesammanhang, och där finns mer än 20 procent av barrträdens biomassa. Idag finns det dock stora kunskapsluckor, vilket gör det svårt att bedöma om det är miljömässigt acceptabelt att skörda stubbar i stor skala. Därför görs nu en storsatsning på forskning vid SLU i Uppsala om såväl positiva som negativa följder av stubbrytning. Energimyndigheten, skogsindustrin och SLU satsar tillsammans 38 miljoner kronor i ett forskningsprogram och 2010 ska det finnas ett faktaunderlag för en utvidgad miljöanalys.
Den pågående energiomställningen i Sverige syftar till att minska användningen av fossila bränslen och öka användningen av inhemska förnybara energislag. Hittills har skogsbränslen främst bestått av grenar, toppar, bark och brännved, men om användningen ska fortsätta att expandera behövs “nya” bränslen. Inom skogsindustrin finns nu ett tydligt intresse för stubbtäkt, men Skogsstyrelsen kräver att det först görs en miljöanalys, dvs. en generell värdering av fördelar och risker med storskalig stubbtäkt.
En sådan miljöanalys kommer att göras utifrån befintlig kunskap, men bedömningen är att det finns stora kunskapsluckor, i alla led – från stubbrytningens logistik till inverkan på vattendrag, biologisk mångfald, skogsproduktion och omsättningen av kol och kväve. Energimyndigheten (STEM) har därför gjort en bred satsning på ett flertal forskargrupper vid SLU i Uppsala som tillsammans får 21 MSEK fram till 2010. Dessutom bidrar skogsindustrin med 2 MSEK. Nu har SLU:s fakultet för naturresurser och lantbruksvetenskap beslutat att skjuta till 15 MSEK för att skapa det gemensamma forskningsprogrammet <STRONG>Stubbskörd och miljöeffekter</strong>. Drygt 20 forskare medverkar i programmet, men man ska också samverka med forskare vid SLU i Umeå, Skogforsk, Metla i Finland, IVL i Göteborg och Riksskogstaxeringen.
Bred samverkan
Studierna syftar till att ta fram rekommendationer om vilka stubbar och miljöer som bör undantas vid miljöanpassad stubbskörd och hur markstörningar bäst ska undvikas. Detta arbete förutsätter konkret samarbete över institutions- och disciplingränser, liksom en öppen dialog med de myndigheter och företag som är intresserade av stubbrytningens miljökonsekvenser. Hit hör Energimyndigheten, Skogsstyrelsen, Naturvårdsverket, och skogsindustrin. Årliga seminarier planeras där olika tillämpade frågor kan ventileras.
Gyllene tillfälle för fakulteten
Syftet med bidraget från SLU:s NL-fakultet är att det ska förbättra möjligheterna för högkvalitativ forskning, kompetensuppbyggnad och vetenskaplig meritering. Dessutom förväntas tydliga synergieffekter av att de enskilda projekten binds samman i ett gemensamt forskningsprogram.
– Vi räknar med att vår satsning ger forskningen ett ökat vetenskapligt djup. Dessutom får vi mer generella resultat genom att undersökningarna kan spridas över större geografiska områden, säger Kristina Glimelius, dekanus vid fakulteten.
Fyra insatsområden
Såväl positiva som negativa följder av stubbtäkt ska kunna bedömas. Till de positiva hör att den ökade användningen av biobränsle bidrar till att Sverige når nationella mål om begränsad klimatpåverkan, men också att man blir av med smitthärdar – från stubbarna sprids både snytbaggar som skadar planteringar och rotticka som ger kvalitetsskador på virke. Den minskade mängden död ved i skogen kan samtidigt leda till förluster av biologisk mångfald, näringsämnen och kol. Det kan också bli en större utlakning av ämnen som påverkar vattendrag och sjöar. Forskningen delas in i fyra insatsområden:
Stubbarnas bränslekvalitet och miljöeffekter i systemperspektiv handlar om att hitta system som ger så små miljöeffekter som möjligt i förhållande till mängden producerad bioenergi. Detta inbegriper hur bränslevärdet påverkas av lagring och hantering och hur man får en fördelaktig energibalans.
Effekter på skogsskadegörare handlar om hur mycket stubbar som minst behöver föras bort för att angrepp av snytbaggar och rotröta ska minska. Här undersöks stubbrytningens inverkan på plantöverlevnad och virkeskvalitet och den skogsekonomiska betydelsen.
Effekter på biologisk mångfald handlar om hur mycket stubbar som kan tas bort utan skador på den biologiska mångfalden. Här undersöks stubbarnas fauna och flora i förhållande till vad som finns på andra substrat. Viktiga frågor är vilka stubbkvaliteter och skogsmiljöer som bör undantas från stubbuttag. Likaså var stubbskörd kan bedrivas intensivt med hänsyn till andra skogsbruks- och naturvårdsåtgärder som görs för att förstärka den biologiska mångfalden på landskapsnivå.
Kretsloppet av kol och näringsämnen och vattenkvalitet handlar om stubbrytningens inverkan på kol- och näringsbalanser samt på flöden av partiklar, kvicksilver och löst organiskt kol till vattendrag på kort och lång sikt. En viktig fråga är om stubbskörd ger allvarligare effekter på vattensystem än konventionell markberedning ger. <BR>
