Demokratiseringen av den ryska pressen är på tillbakagång
Rysslands demokratisering är idag ett viktigt tema i nyhetsrapporteringen. I väst har man dock nu alltmer börjat ifrågasätta den ryska demokratiska utvecklingen. Rutger von Seth undersöker i sin avhandling ett antal politiska artiklar i rysk dagspress under åren 1978-2003 och resultatet visar inte oväntat på att pressen under denna period genomgått en stark demokratiseringsprocess. Men han konstaterar också att mediernas frihet minskade under 1990-talet och att denna utveckling accelererat efter Putins makttillträde år 2000.
Medierna har stor betydelse i demokratiseringsprocesser. Deras budskap både återspeglar och formar samhällsstrukturer. De speglar och internaliserar dominerande värderingar, normer och idéer och påverkar på så vis socialiseringen av den läsande allmänheten och samhället i stort. Mediernas funktionssätt samverkar med samhällets allmänna utveckling.
Demokratiseringsprocesser brukar oftast studeras genom att de politiska institutionernas och lagstiftningens utveckling analyseras. Ett inte lika ofta utnyttjat – men effektivt – forskningsalternativt för att utreda hur långt ett samhälle kommit i en demokratiseringsprocess är att studera hur medie- och dagstidningstexter ger uttryck för demokratisering. Filosofen Habermas teori om den offentliga sfären och kommunikativt handlande levererar effektiva instrument för analys av politiska dagstidningstexter.
På vilka sätt kan en läsare kritisera olika budskap som framläggs i tidningsartiklarna? Kan han/hon genom att resonera komma fram till samma slutsatser som dagstidningarnas teser? I vilken utsträckning framför pressen sina budskap oberoende av dominerande politiska aktörer? Enligt Habermas är detta ett mått på ”ommunikativ rationalitet”. Premissen för sådana studier är att kommunikativ rationalitet är helt grundläggande för en utveckling av demokrati – den är byggd på och omfattar kulturella värden utan vilka en demokrati inte kan fungera.
Rutger von Seth undersöker i sin avhandling utvecklingen av politiska artikeltexter i fyra ryska dagstidningar under åren 1978-2003. Det allmänna resultatet är inte oväntat att tidningstexterna på ett ganska drastiskt sätt demokratiserats under dessa 25 år. Något mer oväntat visar det sig att den positiva utvecklingen inleds redan under sent 1980-tal, och upphör någon gång under tidigt 1990-tal, varefter den också stagnerar.
Vi ser således en kulmen på den demokratiska utvecklingen i tidningstexterna i mitten av den period som undersökts, dvs. under åren 1988-1992. Detta sammanfaller också med den mest gynnsamma tiden for mediernas ekonomiska och institutionella frihet under perioden. Under 1990-talet har mediernas frihet minskat; en utveckling som accelererat efter Putins makttillträde år 2000.
– Sammantaget visar mina resultat på att den mest gynnsamma tiden för demokratiseringen av mediesystemet och budskapen via medierna är passerad, säger Rutger von Seth.
Avhandlingens titel: From the Soviet to the post-Sovjet Russian Press:
Democracy and the Elusive Public Sphere.
Disputationen äger rum måndagen den 7 april 2008 kl 13.15
Plats: Lilla hörsalen, Humanisten, Renströmsgatan 6, Göteborg
Kontaktinformation
För ytterligare information kontakta Rutger von Seth, tel. 0048 – 61 65 63 177
e-post: rutgervonseth@yahoo.se
Kontaktperson: Barbro Ryder Liljegren
Humanistiska fakulteten, Göteborgs universitet
Tel. 031-786 48 65, e-post barbro.ryder@hum.gu.se
