Mer biologisk mångfald för pengarna
Trycket på skogsindustrin att producera virke och massaved ökar, samtidigt som resurserna till att bevara den biologiska mångfalden är begränsade. För att få ekvationen att gå ihop krävs en effektiv naturvård. Karin Perhans från SLU visar i sin avhandling att naturvårdsnyttan kan öka för de pengar som satsas.
Svenska staten betalar nästan en miljard kronor per år i ersättning till markägare för att skydda skog i form av reservat och biotopskyddsområden eller för att teckna naturvårdsavtal med markägare. Därtill kommer de kostnader som enskilda skogsägare har för naturhänsynen på sina marker, till exempel för att lämna trädgrupper på hyggen. Trots dessa satsningar finns det mycket som tyder på att ännu mer naturhänsyn och fler skyddade områden skulle behövas för att långsiktigt säkerställa den biologiska mångfalden. Det är därför väldigt viktigt att naturvården utförs på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Man bör alltså se till att få så mycket naturvårdsnytta som möjligt för de medel som finns att tillgå.
För att kunna göra ett kostnadseffektivt val av områden att skydda är det viktigt att bilda sig en uppfattning om hur mycket naturvärdet och det ekonomiska värdet varierar mellan områdena. Att ta fram sådan information är billigt i förhållande till vad det kostar att avstå från skogsbruk i ett område. Karin Perhans visar i avhandlingen att det ekonomiska värdet ofta varierar lika mycket som naturvärdet och därför spelar en stor roll för kostnadseffektiviteten. När man väljer områden att skydda är det alltså väl motiverat att använda information om både naturvärden och ekonomiska värden. På så vis kan en enskild markägare som väljer vilka trädgrupper som ska sparas vid en avverkning få upp till 11 procent högre naturvårdsnytta till samma kostnad.
Karin Perhans har också undersökt hur kostnadseffektiva olika avsättningsformer är när man ser till naturvärdet, det ekonomiska värdet och kostnaden för att ta fram information om dessa värden. Nyckelbiotoper (små kärnområden med rik biologisk mångfald), naturreservat (ofta stora områden) och sparade trädgrupper på hyggen ingick i studien. Nyckelbiotoperna var den mest kostnadseffektiva avsättningsformen för de olika mått på biologisk mångfald som användes. Avsättningsformerna fyller dock delvis olika funktioner, särskilt på lång sikt, och det viktigaste är därför att välja rätt områden att sätta av inom varje avsättningsform.
Karin Perhans har samarbetat med en grupp forskare och doktorander från SLU i Uppsala och Alnarp och från Skogforsk. Utgångspunkten har varit två stora fältstudier i Hälsingland, Medelpad och Ångermanland. Som mått på biologisk mångfald har man använt artrikedom av mossor och lavar, men också mängden döda träd, gamla lövträd och annat som har stor betydelse för mångfalden.
____________
Fil mag Karin Perhans, institutionen för ekologi, SLU, försvarar sin avhandling Cost-efficient conservation strategies for boreal forest biodiversity.
Tid: Fredag den 30 maj 2008
Plats: Loftets stora sal, SLU, Ultuna, Uppsala.
Opponent: Professor Reed Noss, Department of Biology, University of Central Florida, Orlando, USA.
____________
Mer information:
Karin Perhans, tel. 018-67 25 42, Karin.Perhans@ekol.slu.se
Länk till pdf med den fullständiga avhandlingen (med en svensk sammanfattning på s. 45–47):
http://diss-epsilon.slu.se/archive/00001772/
Detta och övriga pressmeddelanden från SLU:
http://www.slu.se/page.cfm?page=102
Kontaktinformation
http://www.slu.se/page.cfm?page=102
