Förtidspensionering negativt för hälsan
Större sjukvårdsutnyttjande än andra med samma sjukdom, sämre livskvalitet och högre dödlighet – förtidspension tycks inte förbättra hälsan. Allmänläkaren Thorne Wallman har undersökt de medicinska konsekvenserna av förpensionering och konstaterar att det är angeläget att söka orsakerna till den dystra bilden.
Långtidssjukskrivningar och förtidspensionering (numera aktivitets- och sjukersättning) är ett medicinskt och samhällsmedicinskt problem i Sverige. 550 000 personer är förtidspensionärer (10 % av arbetskraften) och närmare 200 000 (fyra procent) är sjukskrivna.
– Det innebär stora kostnader för samhället och de medicinska effekterna av förtidspension osäkra, säger Thorne Wallman, som är allmänläkare på Familjeläkarmottagning Rådhustorget i Eskilstuna.
Vid sidan av sitt arbete har han jobbat med sin avhandling där han studerat medicinska konsekvenser av förtidspensionering. Ett urval ur befolkningen omfattande drygt 12 000 personer från Eskilstuna, Göteborg och Uppsala följdes under mer än 20 år. Fler än 1 900 av dessa blev förtidspensionärer på grund av sjukdom under denna tid.
Avhandlingen visar att ackumulerade sjukskrivningsdagar under ett år är det bästa måttet på risk för framtida förtidspensionering. Dock krävdes 250 sjukskrivningsdagar under ett kalenderår för att nå upp till 50 procents sannolikhet för förtidspension och närmare 360 dagar för 80 procents sannolikhet. Sjukvårdsutnyttjandet var högre bland förtidspensionerade män än bland män i befolkningen; 3-4 gånger större för sjukhusvård och 8 gånger större för primärvårdsbesök.
– Och det gällde även efter att hänsyn tagits till effekterna av den underliggande sjukdomen, säger Thorne Wallman.
Förtidspensionärer rapporterade lägre livskvalitet och lägre grad av fritidsaktiviteter än icke-förtidspensionärer och ålderspensionärer. Dessutom sjönk livskvaliteten för blivande förtidspensionärer successivt under tiden fram till pension och ingen förbättring skedde heller efter pensioneringen. Förtidspensioneringen påverkade även överlevnaden. Både manliga och kvinnliga förtidspensionärer hade 2-3 gånger högre dödlighet än motsvarande köns- och ålderssegment i den allmänna befolkningen. Dessutom påverkades dödsrisken av när i livet man fick sin förtidspension, ju tidigare dess högre dödsrisk.
Det är ännu oklart om de negativa konsekvenserna av förtidspensionering är en effekt av den bakomliggande sjukdomen eller om de är orsakade av andra faktorer, t ex förlust av den del av det sociala nätverket som fanns på arbetsplatsen eller andra isoleringseffekter. Det är därför angeläget att de medicinska konsekvenserna av förtidspensionering studeras även med andra metoder.
– Tills vidare bör man dock vara försiktig med att bevilja förtidspension alltför tidigt i förloppet, egentligen inte förrän alla till buds stående rehabiliteringsinsatser har prövats, säger Thorne Wallman.
Kontaktinformation
För mer information, kontakta Thorne Wallman på 070-322 86 00, eller thorne.wallman@pubcare.uu.se
