Existentiell hälsa och prästers utbrändhet
Stressrelaterad utbrändhet bland präster i Svenska kyrkan har undersökts i det avhandlingsarbete som presenteras vid Uppsala universitet den 20 mars. En oklar yrkesroll är en bidragande orsak till att ungefär var femte präst riskerar att bli utbränd.
Lennart Belfrage har studerat den Svenska kyrkan ur ett existentialpsykologiskt perspektiv. Sedan den Svenska kyrkan och staten gick skilda vägar vid sekelskiftet har en hel del förändringar skett, på alla nivåer inom kyrkan, säger Lennart Belfrage och fortsätter:
– Historiskt har den Svenska kyrkan varit något av ”Sveriges ryggrad” i moraliskt och normmässigt hänseende, men nu ser man mer på kyrkan som en organisation eller ett företag vilket bidrar till att Svenska kyrkan nu genomgår en djup identitetskris. Kända identitetsmönster suddas ut och då utvecklas en otydlighet.
Han säger också att det här bland annat har fått konsekvenser för prästyrket. Präster ansågs tidigare vara experter på existentiella frågor, men så är det inte längre – människor vänder sig istället till andra instanser för samtal kring centrala livsfrågor.
Organisatoriska och attitydmässiga förändringar parat med en ökad individualisering har medfört att ett annat psykologiskt mandat för kyrka och präst har utvecklats. Ett medvetet arbete måste nu inriktas på att tydliggöra prästens identitet för att bättre möta den moderna människans existentiella behov och samtidigt ta vara på den kallelsegrund som är utmärkande för en präst.
– Våra resultat visar att många präster tvivlar på sitt uppdrag och sin förmåga. Vi ser en ökad existentiell oro och en ökad sårbarhet och att det finns ett starkt samband mellan frågor om kallelsetvivel och emotionell utmattning, säger Lennart Belfrage.
Studien baseras på ett större enkätmaterial med anknytning till prästers centrala relationer och arbetsmiljö, samt ett självskattande psykologiskt utbrändhetstest. Förtroendevalda (arbetsgivare) har besvarat ett frågeformulär om förväntningar på församlingspräster. Den andra fasen utgörs av utbrändhetstest och djupintervjuer med församlingspräster.
– Det visade sig att värderingar mellan präster och lekmän skiljer sig åt. Prästerna uppger att de saknar dialog och gensvar. En bristande förståelsen för deras uppdrag leder till tvivel och isolering. Förtroendevalda önskar i första hand en socialt aktiv präst som besöker sjuka och gamla, säger Lennart Belfrage.
Hans rekommendationer är att prästutbildningar medvetet bör inriktas på ett existentiellt förhållningssätt som tydligt tar fasta på livets fundamentala frågor. Särskilt viktigt är att inkludera majoriteten av medlemmar som aldrig eller sällan besöker kyrkan, det vill säga dem som pliktskyldigast betalar sin kyrkoavgift.
– Den religionspsykologiska forskningen i Uppsala har i olika projekt betonat meningsskapande och existentiell hälsa i ett postmodernt Sverige. Detta är av betydelse för ett framväxande multikulturellt samhälle där människor upplever ensamhet och brist på dialog som knyter an till livets fundamentala frågor, säger Lennart Belfrage.
Läs mer om avhandlingen på Uppsala universitets hemsida
Kontaktinformation
För mer information, vänligen kontakta:
Lennart Belfrage, vid teologiska institutionen, religionspsykologi
0708-380551, 0498-27 79 55 eller Lennart.Belfrage@teol.uu.se
