Hotbilder och bildbevis i nyheter om övervakning
En kontroll- och säkerhetskultur verkar och sprids via nyhetsmedierna, det framgår i en studie från Umeå universitet. Eric Carlsson har analyserat medieberättelser om övervakning i samband med terroristdåden i London 2005 och kameraövervakat polisvåld.
Mediernas berättelser om övervakning för fram behov av mer övervakning men uttrycker också motstånd mot sådan kontroll. Medie- och kommunikationsvetaren Eric Carlsson har i sin avhandling undersökt de betydelser övervakning tillskrivs i den svenska dagspressens nyhetsrapportering.
– Berättelserna om övervakning kan ses som ett uttryck för en kontroll- och säkerhetskultur som verkar och sprids bland annat genom nyhetsmedierna, säger Eric Carlsson.
Genom sina analyser av pressmaterial visar Eric Carlsson hur förslag om ökad övervakning framstår som oundvikliga i ljuset av det så kallade kriget mot terrorismen. Enligt tidningarnas liksom politikernas logik är det viktigt att skydda sig mot terror genom att intensifiera och precisera olika former av övervakning. En annan aspekt som kan legitimera övervakning är pressens gestaltningar av en ny typ av terrorist, en individ som sägs smälta in i det västerländska samhället genom att utåt sett framstå som ”normal”.
– Det sättet att framställa förövare känner vi igen från andra medialt uppmärksammade våldshändelser. I förlängningen kan det bidra till att underbygga rädsla och främlingsfientlighet som redan finns, och samtidigt skapas acceptans för en allt mer utbredd övervakning.
Avhandlingen visar också hur övervakning beskrivs i mer negativa termer, som ett hot mot den personliga integriteten och som social sortering av människor. Övervakningen kopplas då samman med brist på frihet och beskrivs som ett kollektivt hot mot hela grupper av människor, i första hand muslimer.
Tidningar använder övervakningsbilder och amatörbilder i sin rapportering och övervakningen har på så sätt också blivit en del av den journalistiska praktiken. Avhandlingen visar hur bilderna införlivas i den mediala diskursen om övervakning och fokuserar särskilt på hur offer och förövare gestaltas visuellt.
– Ett nyckelord för den här allt vanligare typen av bilder är ”äkthet”. Bilderna uppfyller flera av nyhetsjournalistikens traditionella konventioner; de är ofta både realistiska, dramatiska och avslöjande, säger Eric Carlsson.
Privatpersoners videobilder och bilder från övervakningskameror används inte sällan av nyhetsmedier för att gestalta våldsamma beteenden hos poliser, en form av omvänd övervakning. Eric Carlsson visar i sin avhandling hur polisvåld blir en nyhet när det finns
bilder och att övervaknings- och amatörbilder kan fungera som verktyg för motstånd mot de asymmetriska maktrelationer som övervakning kan skapa i andra sammanhang.
Läs hela eller delar av avhandlingen:
http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:217436
Fredagen den 5 juni försvarar Eric Carlsson, institutionen för kultur- och medievetenskaper, Umeå universitet sin doktorsavhandling i medie- och kommunikationsvetenskap med titeln Medierad övervakning. Disputationen äger rum kl. 10.00 i Naturvetarhuset, sal N200, Umeå universitet. Fakultetsopponent är professor André Jansson, avdelningen för medie- och kommunikationsvetenskap, Karlstads universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta gärna Eric Carlsson, tel. 090-786 57 94 eller e-post eric.carlsson@kultmed.umu.se
