Ny forskning ökar kunskap om immunförsvaret

Den dendritiska cellen är en viktig del av människans immunförsvar. Genom att ta prov på sin omgivning, till exempel virus eller bakterier som cellen stöter på, samlar den in information om vad som sker i kroppen. Cellen bearbetar provet och presenterar det sedan för lymfocyterna, som också ingår i immunförsvaret. Beroende på vad eller hur den dendritiska cellen presenterar kommer lymfocyterna att antingen tolerera eller förgöra celler eller mikroorganismer som uppvisar likheter med det prov de blev presenterade för.

Peter Hellman har i sin forskning kartlagt vad som sker de allra första timmarna efter det att den dendritiska cellen stött på en främmande struktur. Resultatet redovisar han i sin avhandling ”Human dendritic cells. A study of early events during pathogen recognition and antigen endocytosis”.
– Vi vet mycket lite om vad som sker de första timmarna då den dendritiska cellen upptäckt exempelvis en bakterie eller virusinfektion eftersom man vanligtvis studerar cellerna först efter ett dygn.

Hellman har i sina studier sett att den dendritiska cellen aktiveras då den stöter på, till exempel, en bakterie och att den börjar producera speciella signalämnen och CD-markörer som den uttrycker på sin yta.
– Vi tror att dessa tidiga händelser kan ha betydelse för vad som sker senare när den dendritiska cellen presenterar provet för lymfocyterna och således för om immunförsvaret aktiveras eller dämpas.
Den nya kunskapen skulle på sikt kunna bidra till att göra det enklare att utveckla effektiva vacciner.

För att studera de tidiga händelserna har Hellman använt zeolitpartiklar, som har en mycket god förmåga att binda olika molekyler, till exempel delar av en bakterie, till sin yta. Detta är centralt då zeolitpartikeln tas upp av den dendritiska cellen.
– Genom att studera vad som sker inuti den dendritiska cellen hoppas vi exempelvis lära oss mer om vilka verktyg vissa bakterier använder för att överleva inuti celler.

Zeolitpartikeln har inte tidigare använts i denna typ av studier, men har i forskningsprojektet visat sig vara ett mycket användbart verktyg.
– Det finns mycket spännande forskning att gå vidare med. Vi har sett att zeoliterna verkar ha en adjuvant-effekt, det vill säga en förmåga att sätta igång en immunreaktion. Det skulle vara mycket intressant att se närmare på denna och jämföra den med de effekter vi får av aluminiumföreningarna, som vi använder i vacciner idag.

Disputationen äger rum den 2 oktober, 2009, kl 9.00.
Plats: Aulan, Fakulteten för Hälsa och samhälle, ingång 49, Universitetssjukhuset MAS, Malmö.

Kontaktinformation
För ytterligare information: Peter Hellman
Telefon: 040 – 6657405
E-post: peter.hellman@mah.se