Två samarbetande gener orsakar aggressiv blodcancer

De två generna finns ofta i muterad form i akuta leukemier, men mutationerna förekommer mycket sällan tillsammans. Forskarna har hittills antagit att de muterade generna har exakt samma funktion: att de båda två var för sig leder till en ökad aktivitet av ett cancerframkallande protein som kallas RAS. Detta protein gör i sin tur att blodcellerna delar sig snabbare.
– Det här är ett förvånande fynd som tyder på att det finns en mekanism bakom cancerutvecklingen som vi inte känt till tidigare. Det öppnar för nya sätt att angripa blodcancerceller med NF1-mutationer, säger docent Martin Bergö som leder forskningen på Wallenberglaboratoriet vid Sahlgrenska akademin.

Den ena genen kodar för proteinet RAS, som är en känd gaspedal för celldelningen i flera cancersjukdomar. Den andra genen kodar för proteinet NF1, som är känd för att minska aktiviteten hos RAS-proteinet.

Forskargruppen vid Sahlgrenska akademin har tidigare använt sig av två olika typer av möss, där den ena sorten har RAS-mutationen och den andra har NF1-mutationen. Båda mutationerna var för sig leder till att mössen får en långsamt fortskridande blodcancer. Genom att kombinera de två djurmodellerna visar forskargruppen nu att möss som har mutationer i båda generna utvecklar en mycket aggressiv akut leukemi.
– Eftersom en motsvarande ökning i RAS-signalering inte kan förklara det kraftiga förloppet tyder det på att NF1 spelar en annan roll i sjukdomsutvecklingen än man hittills trott, som inte har med RAS-proteinet att göra. Det ger möjlighet att utveckla nya behandlingar för patienter som har mutationer i NF1, säger Martin Bergö.

Forskarlaget har nu inlett ett nytt samarbete med en annan forskargrupp inom Sahlgrenska akademin för att undersöka vilken roll NF1-proteinet har och hur den nya kunskapen kan leda till nya behandlingsstrategier.

FAKTA LEUKEMI
Ungefär 900 svenskar får leukemi varje år. Det är en grupp blodsjukdomar som innebär att det bildas för många, omogna vita blodkroppar. Leukemicellerna invaderar ofta lever, mjälte och lymfkörtlar och gör att immunförsvaret blir betydligt sämre. Inom forskningen har stora framsteg gjorts de senaste decennierna, både vad gäller behandling och klassifikation, men grundorsakerna är fortfarande bara delvis kända.

Tidskrift: Blood
Artikelns titel: Nf1 deficiency co-operates with oncogenic K-RAS to induced acute myeloid leukemia in mice
Författare: Briony A. Cutts, Anna-Karin M. Sjögren, Karin M.E. Andersson, Annika M. Wahlström, Christin Karlsson, Birgitta Swolin och Martin O. Bergö

Kontaktinformation
För mer information kontakta:
Docent Martin Bergö, telefon: 031-342 78 58, e-post: martin.bergo@wlab.gu.se