Bristande kunskap om antidepressiva medel
Äldre som behandlas med antidepressiva medel har ofta en lång lista med andra läkemedel. Men kunskapen om hur preparaten uppträder i kroppen är otillräcklig och få läkare utnyttjar möjligheten att göra individuella analyser.
I en studie på åtta äldreboenden i Östergötland stod nästan fyra av tio, 38 procent, på antidepressiva medel. Dessa personer mellan 71 och 100 år hade i genomsnitt ytterligare elva läkemedel (mellan fyra och nitton) på sin lista: sömnmedel, lugnande, laxermedel, smärtlindrande, urindrivande, hjärtmedicin, blodförtunnande, magmedicin och hormonersättning var bland de vanligaste. 77 procent av dem hade misstänkta biverkningar av antidepressiva medel.
– Med så många läkemedel på listan är det väldigt svårt att veta om en åkomma beror på biverkningar av läkemedel, sjukdom eller normalt åldrande, säger Maria Dolores Chermá Yeste, specialistläkare och doktorand i klinisk farmakologi vid Linköpings universitet.
Hon lägger nu fram sin avhandling om koncentration av psykofarmaka i blodet som en väg att kontrollera en behandling. TDM, therapeutic drug monitoring, innebär att man spårar läkemedel och deras nedbrytningsprodukter, metaboliter, i kroppen. Metoden kan öka kunskapen om psykofarmaka i klinisk praxis där patienter behandlas med flera läkemedel samtidigt. TDM stöder individuell dosering, kan vara till hjälp vid oönskade effekter eller användas som ett mått på hur väl patienten följer sina ordinationer.
– Tyvärr utnyttjas det väldigt lite idag när det gäller psykofarmaka. Många läkare känner inte till vilka metoder som finns tillgängliga, och om tolkning av analysresultaten saknas minskar värdet för den behandlande läkaren, säger Maria Dolores Chermá Yeste.
Hennes studier har visat att det är stora skillnader mellan olika individer när det gäller vad kroppen gör med ett läkemedel. Hon har särskilt granskat två nya psykofarmaka, det antidepressiva escitalopram (Cipralex) och det antipsykotiska ziprasidon (Zeldox), där resultaten visar att koncentrationen i blodplasma varierade kraftigt mellan olika patienter trots att de fått samma dos.
– I FASS finns en rekommenderad dos av antidepressiva för personer under 65 år, och vi har sett att de flesta äldre patienter får dessa doser utskrivna. Men äldre personer kan ha en nedsatt njurfunktion som gör att de inte eliminerar läkemedlet lika effektivt. Samtidig medicinering med andra läkemedel kan också påverka koncentrationen av det antidepressiva medlet. 73 procent av proverna i vår studie hade en högre eller mycket högre koncentration än förväntat.
Maria Dolores Chermá Yeste anser att kunskapen om läkemedelseffekter i klinisk praxis måste ökas.
– Vi behöver lära oss att fånga upp människor med läkemedelsrelaterade problem innan de dyker upp på akuten. Uppföljningarna av antidepressiv behandling måste bli bättre. Med en läkemedelsanalys kompletterad med genetisk analys skulle patienten kunna få rätt dos och individanpassad behandling.
Avhandlingen läggs fram vid disputation 18 december kl 09.00 i Berzeliussalen, Campus US, Linköping. Opponent är docent Ylva Böttiger, Karolinska Institutet.
Kontaktinformation
Kontakt:
Maria Dolores Chermá Yeste, tel: 013-221747, e-post: maria.dolores.cherma.yeste@lio.se
