Fossil ger ny kunskap om de tidigaste rovdjuren
Rovdjuren högst upp i näringskedjan från det berömda skifferområdet Burgess Shale antogs ursprungligen vara begränsade till bara två djur, Anomalocaris och Laggania. Men i en ny avhandling från Uppsala universitet visar Allison Daley att dessa djurs diversitet och morfologi var mer komplex än så och avslöjar att dessa djur spelade en nyckelroll i utvecklingen av den största gruppen av nu levande djur, leddjuren.
Platsen Burgess Shale (belägen i British Columbia, Kanada och med på UNESCO:s världsarvslista) har frambringat exceptionellt bevarande fossil som visar en unik ögonblicksbild av kambriskt havsliv. I sin avhandling skriver Allison Daley, tillsammans med svenska, kanadensiska och brittiska forskare, ett nytt kapitel i den invecklade historien om jordens tidigaste rovdjur, anomalocarider. En tredje anomalocarid från Burgess Shale, Hurdia victoria, rekonstrueras i detalj från helkroppsexemplar och från två nya taxa som bara är kända från isolerat klomaterial. Anomalocarider från Nordgrönländska Siriuspasset, en plats av ungefär samma ålder som Burgess Shale, beskrivs också för första gången och visar på en större geografisk utbredning än vad som tidigare varit känt.
De första fragmenten av anomalocaridiska fossil beskrevs för nästan hundra år sedan men antogs vara delar av flera andra djur, bland annat maneter, sjögurka, och andra leddjur. En del av dessa sattes ihop då Anomalocaris och Laggania beskrevs på 1980-talet men material från en expedition av Royal Ontario Museum på 1990-talet antydde att flera anomalocarider lurade i Burgess Shale.
– I arbetet med avhandlingen undersökte jag över tusen olika fossil och satte samman dem för att ge en tydligare bild av dessa kambriska rovdjurs diversitet. Vi vet nu att det fanns åtminstone fem olika typer av samtida anomalocarider vid Burgess Shale, med morfologiska anpassningar som reflekterar konkurrensen om mat och andra resurser, säger Allison Daley.
Forskningen i denna avhandling hjälpte till att bekräfta att anomalocariderna var tidiga avkomlingar av den evolutionära gren som ledde till leddjuren, den stora moderna grupp djur som inkluderar insekter, kräftdjur, spindlar, tusenfotingar och centipeder. Avhandlingen ger också kunskap om ursprunget till viktiga särdrag som definierar moderna leddjur, så som deras huvudstruktur och kroppsdelar. Denna information kom i stor utsträckning från studierna av Hurdia som hade en ovanligt stor huvudsköld och några av de bäst bevarade gälarna i fossilvärlden, som beskrevs i Science för ett år sedan.
– Genom att undersöka dessa exceptionellt bevarade fossil med sofistikerad bildteknik och statistiska modeller har vi fått en djupare förståelse för några av de mest komplexa fossilen från den kambriska tidsepoken. Förbryllande morfologiska särdrag har förklarats, vilket har gett en tydligare bild av leddjurens evolution, säger Allison Daley.
Avhandlingen försvaras den 26 mars vid Uppsala universitet.
Kontaktinformation
För mer information kontakta Allison Daley (engelsktalande), 076-712 54 31, e-post: allison.daley@geo.uu.se
