Algblomning slår hårt mot Indiens fattiga
Giftiga alger är inte enbart ett svenskt problem. I Indien hotar algblomningarna den fattiga befolkningens tillgång till mat och försörjning – ett problem som förvärras av den globala uppvärmningen. Nu ska forskare vid Göteborgs universitet med stöd av Formas och Sida försöka mildra algblomningarnas effekter.
Miljontals människor i Indien, liksom i många andra utvecklingsländer nära ekvatorn, är beroende av havet som källa för inkomst och föda. Exporten av odlade jätteräkor och andra akvatiska organismer är en viktig del av Indiens ekonomi; musslor och ostron är ofta den huvudsakliga proteinkällan för många fattiga människor.
Men det marina vattenbruket i Indien har stora problem. När sjukdomsalstrande bakterier, virus och giftiga alger angriper de odlade räkorna matas de med antibiotika, vilket ger upphov till resistens. Det är också vanligt att vattnet i odlingsdammarna behandlas med miljöfarliga kemikalier.
Den globala uppvärmningen förutspås göra skadliga algblomningarna både fler och större, eftersom ökad temperatur leder till ökad nederbörd och större avrinning av närsalter till havsmiljön. Ett särskilt utsatt område är indiska sydvästkusten, där ett forskningsprojekt från Göteborgs universitet nu med stöd från Formas ska följa den klimatförändringens effekter på algblomningarna.
Bakgrunden är att indiska myndigheter satsar stort på att utveckla mussel- och ostronodlingen, med förhoppningen att både kunna öka exportinkomsterna och få fram en miljövänlig, proteinrik föda för den stora befolkningen. Ska satsningen fungera krävs en systematisk övervakning som kan förutspå när och var algblomningar uppstår.
Med hjälp av egna undersökningar och övervakningsmaterial från indiska kollegor ska Anna Godhe och hennes kollegor vid Institutionen för marin ekologi studera hur växtplanktonsamhället förändrats under de senaste 50 åren – en period då ytvattentemperaturen i Indiska Oceanen samtidigt stigit med 1,5 grad.
–Vi vill ta reda på vilka arter som förväntas orsaka framtida blomningar, för att på så sätt se hur övervakningen kan effektiviseras. Vi kommer också att ta fram modeller på hur klimatförändringen påverkar tropikernas ekosystem, vilket tidigare gjorts i väldigt liten utsträckning, säger Anna Godhe.
–Jag tycker att vår forskning är viktig, inte minst eftersom Indiens kraftiga tillväxt lett till att biståndet monterats ned, samtidigt som vi insett att miljöproblem inte följer nationella gränser och oroar oss för att alla indier ska skaffa bil och kylskåp . Vad man glömmer är att Indien kämpar emot enorma infrastrukturproblem, där mer än 700 miljoner människor lever på mindre än 1USD per dag.
Kontaktinformation
Kontakt
Anna Godhe, Institutionen för marin ekologi, Göteborgs universitet
031-786 2709
anna.godhe@marecol.gu.se
Fakta:
Ungefär 100 marina arter producerar gifter i någon form. Gifterna ackumuleras i filtrerande organismer, till exempel musslor, vilket orsakar sjukdomar och i värsta fall dödsfall hos människor som äter dem. Andra gifter orsakar skador på fisk som hålls i fångenskap, exempelvis kassodlad fisk.
