Europadagen
Den 9 maj är det Europadagen. Många svenska statstjänstemän är engagerade i olika typer av förhandlingar och möten med andra länders förvaltningar. Åsa Casula Vifell på Södertörns högskola och Stockholms universitet forskar kring dessa möten.
— Jag har undersökt hur tjänstemännen på svenska departement och myndigheter anpassar sina arbetssätt för att passa in i EU-sammanhang, och vilka konsekvenser det får för den svenska demokratin, säger hon.
Hur ser EU-arbetet ut för de svenska statstjänstemännen?
— Arbetet är ofta mycket mer informellt, det är viktigt att känna till beslutsprocessens historia, jargong och aktörer. Agendan och tidtabellen går ofta inte att råda över. Dessutom kan det vara svårt att få politiska styrsignaler eftersom svenska politiker sällan är särskilt aktiva i EU-frågor. Tjänstemännen lämnas att på egen hand tolka och utforma den svenska positionen — mer än att de försöker att undanhålla detta från politiker.
Arbetar svenska tjänstemän annorlunda än sina europeiska kollegor?
— När det gäller förhandlingar brukar svenskar oftast beskrivas som väl förberedda och samordnade, men detta anses också kunna vara ett problem. Ofta behöver man kunna “välja sina strider” — tycker man något om varje fråga är det svårt för andra att förstå vad Sverige egentligen tyckte var viktigast.
Vad är den stora utmaningen för svenska tjänstemän i mötet med EU:s beslutsprocesser?
— EU:s beslutsprocesser är mer komplexa än de svenska. De innehåller fler aktörer, är mer expertbetonade och också mer informella. Det kan vara svårt att hinna med svenska arbetsmönster såsom remissförfaranden och samordningsprocedurer.
— Eftersom det idag också saknas en tydlig svensk politisk strategi om HUR man ska arbeta med EU-frågor, måste de som nu börjar arbeta med EU-frågor “uppfinna hjulet ” på nytt. Det saknas strukturer och sätt att sprida de kunskaper som finns inom förvaltningen om hur man bedriver ett effektivt EU-arbete.
Hur påverkas familjelivet för tjänstemännen utomlands?
— Synen på exempelvis föräldraledighet skiljer sig mellan Sverige och EU, även om de som arbetat länge på exempelvis kommissionen pekar på förbättringar över tid. Många menar dock att de knappast skulle råda den som nyligen bildat familj att söka sig till ett jobb inom EU.
— Många upplever vidare att det är ett krävande arbete med långa dagar och ett intensivare tempo än hemma, men att det också är mycket givande att få vara med där det händer. Dock visar mina studier att det finns en efterfrågan på mer stöd från till exempel regeringskansliet vad gäller att hjälpa till i karriärutvecklingen — både i Bryssel men också när/om man kommer tillbaka till Sverige igen.
Text: Tommy Karlholm, forskning.se
Fotnot: SNS (Studieförbundet näringsliv och samhälle) har lagt fram rapporten Europeiseringen av Sverige om hur Sverige har påverkats av 15 års EU-medlemskap.
Kontaktinformation
red@forskning.se
