Minskad alkoholkonsumtion i Sverige visar ny statistik

År 2010 var alkoholkonsumtionen i Sverige 13 procent lägre än toppåret 2004. Nedgången beror främst på att införsel och smuggling har minskat och sker samtidigt som Systembolaget ökar sin försäljning. Mycket tyder på att konsumtionen främst minskat bland yngre personer medan inga tecken på minskad konsumtion finns bland äldre.

– När införselkvoterna avskaffades 2004 och alkoholkonsumtionen i Sverige nådde rekordnivåer var det inte många som förutspådde den nedgång vi nu ser i våra data, säger Mats Ramstedt, alkoholforskare på SoRAD. Mekanismerna bakom konsumtionsutvecklingen tycks vara mer komplexa än vi trodde och det blir en viktig uppgift för alkoholforskningen att studera detta närmare.

Sett i ett lite längre tidsperspektiv ligger alkoholkonsumtionen i Sverige fortfarande på en relativt hög nivå, trots den aktuella nedgången menar Mats Ramstedt.

– Den uppgång som skedde från mitten av 1990-talet och fram till 2004 var exceptionellt kraftig och konsumtionen under 2010 är fortfarande 15 procent högre än vid mitten av 1990-talet.

Alkoholkonsumtionen varierar också mycket beroende på var man bor och i Stockholms län som har den högsta konsumtionen dricks drygt 30 procent mer alkohol än i Norrlandslänen som har den lägsta konsumtionen. Dessa regionala variationer speglar stora skillnader i såväl andel riskkonsumenter som andel som dricker alkohol överhuvudtaget.

Nedan följer några huvudresultat från årsrapporten som finns tillgänglig på www.sorad.su.se

Färre resenärer tar med alkohol men köp i Tyskland ökar
Mellan 2004 och 2010 minskade andelen av svenska utlandsresenärer som tog med sig alkohol från 63 till 47 procent. Det visade sig också att en allt större andel av alkoholinförseln kommer från Tyskland vars marknadsandel i genomsitt ökade från 38 procent 2003 till 47 procent 2010. Denna ökning var speciellt kraftig för öl där andelen ökade från 42 till 64 procent.

Färre köper smugglad alkohol men fortfarande utbrett bland unga män
Nedgången i smuggling beror främst på att färre svenskar köper smugglad alkohol och inte på att man köper mindre mängder. År 2010 uppgav 2,1 procent av befolkningen i åldern 16-80 år att de köpt smugglad alkohol under de senaste 30 dagarna vilket är en minskning jämfört med toppåret 2005 då siffran var 4,7 procent. Det är vanligast att unga män köper smuggelalkohol (8 procent i åldern 16-29 år har gjort minst ett köp under senaste 30 dagarna).

Alkoholkonsumtionen har minskat mer bland yngre
Statistik baserad på enbart självrapporterade alkoholvanor visar liksom försäljningsstatistiken tecken på minskad genomsnittskonsumtion mellan 2004 och 2010. Nedgången mellan 2004 och 2010 gäller både kvinnor och män men framför allt yngre åldersgrupper (speciellt under 40 år) och då främst bland män. En liknande utveckling noterades för riskkonsumtion och intensivkonsumtion (berusningsdrickande) samt för olika negativa konsekvenser relaterade till den egna alkoholkonsumtionen. Konsumtion och problem minskade däremot inte bland äldre.

Mest alkohol dricks i Stockholms län
Den högsta alkoholkonsumtionen finns i Stockholms län där konsumtionen uppgår till 10 liter per invånare 15 år och äldre, knappt 10 procent över medelkonsumtionen för riket. Lägst konsumtion har Norrland med 7,5 liter medan övriga regioner ligger mellan 8,5 och 9,6 liter. Andelen riskkonsumenter är också högst i Stockholm bland både män och kvinnor med 19 respektive 12 procent. Motsvarande andelar i det län med lägst riskkonsumtion, Norrbotten, var 10 respektive 4 procent.

Införsel och smuggling står för en tredjedel av konsumtionen i södra Sverige
Vad gäller enskilda delmängder, så är resandeinförsel och smuggling vanligast i södra Sverige med regionen ”Blekinge, Kronoberg och Halland” i topp – här uppgår dessa delmängder tillsammans till 3 liter vilket motsvarar 34 procent av totalkonsumtionen i dessa län. Motsvarande andelar i Skåne, och ”övriga län i Götaland” är knappt 30 procent. Lägst andel införsel och smuggling har Norrlandslänen och Stockholm där smuggling och införsel står för ca 10 procent av totalkonsumtionen.

Svenskarnas stöd för en restriktiv alkoholpolitik har ökat
Under perioden 2002 till 2010 uppvisar svenska folket ändrade attityder vad gäller olika alkoholpolitiska spörsmål i en mer restriktiv riktning, en förändring som omfattade både kvinnor och män i olika åldergrupper. Stödet för att börja sälja vin i livsmedelshandeln minskade t.ex. från 56 till 31 procent bland kvinnor och från 69 till 42 procent bland män.

Om undersökningen
SoRADs undersökning inleddes i juni år 2000 och är baserad på både försäljningsstatistik (registrerad alkoholkonsumtion) och självrapporterade uppgifter om resandeinförsel, smuggling och hemtillverkning (oregistrerad alkoholkonsumtion). De självrapporterade uppgifterna bygger på telefonintervjuer (genomförda av Synovate) med 1500 slumpmässigt utvalda svenskar varje månad dvs. totalt 18 000 personer per år. I denna intervjuundersökning ställs även frågor om alkoholvanor som möjliggör att man får en bild av hur konsumtion och dryckesmönster utvecklas i olika grupper av befolkningen. En beskrivning av undersökningens metodologiska överväganden samt av det underliggande frågeformuläret i intervjuundersökningen finns i årsrapporten som är tillgänglig på SoRADs hemsida:
http://www.sorad.su.se/

För ytterligare information kontakta:
Mats Ramstedt, SoRAD, tfn 08-16 34 08 mobil 070-266 96 24, e-post mats.ramstedt@sorad.su.se
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.