Begåvad som barn-lyckad som vuxen?
Blir begåvade barn i högre utsträckning friskare, lyckligare eller mer lyckade i karriären som medelålders vuxna? Svaret till alla begåvade barn och deras föräldrar är att det inte verkar finnas ett klart samband. Cornelia Wulff, nybliven doktor i psykologi vid Stockholms universitet, har undersökt kopplingen mellan barndomsbegåvning och hur man presterar och trivs i skolan och på arbetet.
Cornelia Wulff, nybliven doktor i psykologi vid Stockholms universitet, har undersökt kopplingen mellan barndomsbegåvning och hur man presterar och trivs i skolan och på arbetet. Avhandlingen undersöker även hur barndomsbegåvning hänger ihop med den upplevda hälsan bland yrkesverksamma medelålders kvinnor och män.
– Sammantaget visade sig den direkta effekten av barndomsbegåvning på trivsel och hälsa vara liten. Det som är nytt i min undersökning, och som är förvånande, är just det att begåvning inte är kopplat till hälsa. Men det kan fortfarande vara så att en hög begåvning indirekt spelar roll till exempel genom att individer med högre begåvning oftare återfinns inom bättre arbeten. Vi kan se att det finns en koppling mellan yrkesnivå och trivsel, säger Cornelia Wulff.
– Begåvning har tidigare visat sig vara viktigt för anpassning i skola, arbete och för en individs hälsa, men kunskapen om friska välfungerande vuxna är fortfarande relativt begränsad. Syftet med min undersökning är att titta på kopplingen mellan barndomsbegåvning och prestation och trivsel i skola och arbete, samt hur psykosociala faktorer i arbetet relaterade till självrapporterade hälsa bland yrkesverksamma medelålders kvinnor och män. Resultaten visade endast på svaga samband mellan begåvning och trivsel, säger Cornelia Wulff.
I avhandlingen har datamaterial från det longitudinella projektet Individual Development och Adaptation använts. Projektet inkluderar en skolkohort född på 1950-talet. Sammanfattningsvis framkom inget samband mellan barndomsbegåvning och hälsa i termer av värk, oro, självskattad hälsa, och känsla av sammanhang. Däremot var psykosociala arbetsmiljöfaktorer kopplade till hälsa i medelåldern. Yrkesnivån förklarade endast i begränsad omfattning individens hälsa.
För mer information kontakt gärna:
Cornelia Wulff, psykologiska institutionen vid Stockholms universitet
Tel: 08-163958 mail: cwf@psychology.su.se
Linnea Bergnehr, pressekreterare kommunikationsenheten, Stockholms universitet: 0722 33 33 85
Universitetet i huvudstaden – utbildning och forskning på högsta nivå där öppna sinnen möts och utvecklas. Universitetet deltar i regionala, nationella och internationella samarbeten, i debatt och i samhällsutveckling. Här är mer än 50 000 studenter och 6 000 medarbetare verksamma inom humaniora, juridik, naturvetenskap och samhällsvetenskap.
