Biologisk mångfald ger högre produktivitet
Ekosystem med flera arter är mer produktiva än enskilda arter var för sig. Med data från över 400 publicerade experiment har en internationell forskargrupp funnit överväldigande bevis för att biologisk mångfald i växtriket är mer effektivt när det gäller att ta upp näringsämnen och solenergi, vilket ger större produktion av biomassa.
– Växtsamhällen är som fotbollslag. För att vinna turneringar måste du ha en stjärnspelare som kan göra många mål, men du behöver också skickliga medspelare som kan passa och försvara. Stjärnspelare och lagkamrater bildar tillsammans ett effektivt lag, säger Lars Gamfeldt vid Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet.
Lars Gamfeldt ingår i en internationell forskargrupp ledd av Brad Cardinale (University of Michigan, USA) som i ett specialnummer om biologisk mångfald i den vetenskapliga tidskriften American Journal of Botany presenterar en studie om betydelsen av biologisk mångfald av växter och alger, vilka utgör basen i näringskedjan.
Forskargruppen utgår från frågan om ekosystemen kan upprätthålla viktiga funktioner som produktion av biomassa och omsättning av näringsämnen när den biologiska mångfalden utarmas och vi förlorar arter. I sin jakt på svar har de gått igenom hundratals publicerade studier om allt från små encelliga alger till träd. Med data från över 400 publicerade experiment fann forskarna överväldigande bevis för att nettoeffekten av att ha färre arter i ett ekosystem innebär minskad mängd växtbiomassa.
Det finns två huvudförklaringar till varför artrika växtsamhällen kan vara mer effektiva och produktiva. Den ena är att de har högre sannolikhet att inkludera ”superarter”, det vill säga arter som är högproduktiva och effektiva på att reglera ekologiska processer. Den andra är att olika arter ofta har egenskaper som kompletterar varandra. Det är framför allt det faktum att olika växtarter delar upp de olika ”uppgifterna” i naturen mellan sig som gör det möjligt för artrika samhällen att vara mer produktiva.
Forskarna konstaterar också att vi på grund av klimatförändringar och annan mänsklig påverkan nu förlorar arter i snabb takt. Det betyder att vi behöver prioritera vad vi vill skydda och bevara, för att upprätthålla de varor och tjänster som människor är beroende av.
– Nästan alla organismer på vår planet är beroende av växter för sin överlevnad. Om de processer som inverkar på växters produktivitet påverkas negativt av artförluster får det effekter på en av de mest grundläggande och livsuppehållande funktionerna på jorden, konstaterar artikelns huvudförfattare Brad Cardinale.
Lars Gamfeldt är knuten såväl till Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet som till Institutionen för ekologi vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Artikeln The functional role of producer diversity in ecosystems kan laddas ner utan kostnad fram till 2 april 2011 från www.amjbot.org/cgi/reprint/ajb.1000364v1. Efter detta datum kan journalister kontakta Richard Hund, ajb@botany.org för en kopia.
Kontaktinformation
KONTAKT:
Lars Gamfeldt, Institutionen för marin ekologi vid Göteborgs universitet
031- 786 2920
0703- 39 39 21
lars.gamfeldt@marecol.gu.se
Bildtext: Kiselalger är några av de organismer som ingår i studien. Foto: Danuta Bennett
