Mobiltelefondata på Haiti effektiviserar katastrofhjälp
Befolkningsrörelser efter katastrofer gör det svårt att leverera livsnödvändig hjälp till rätt plats och i rätt omfattning. Forskare vid Karolinska Institutet och Columbia University, USA, har under jordbävningskatastrofen och koleraepidemin på Haiti utvecklat en ny metod för att lösa problemet – genom att löpande följa rörelserna av 2 miljoner anonyma mobiltelefoner och rapporterat direkt till hjälporganisationerna på plats. Metoden som nu presenteras i den vetenskapliga tidskriften PLoS Medicine kan få stor betydelse för framtida katastrofhjälp.
Varje år drabbas över 100 miljoner människor av katastrofer. Många av de drabbade tvingas flytta från sina hem och är i stort behov av akut hjälp. Trots att mycket stora summor läggs på att leverera nödhjälp till katastrofområden saknas ofta grundläggande information om var drabbade människor befinner sig och hur många personer som lämnat katastrofområdet. Detta gör det svårt för hjälpsamordnare att leverera förnödenheter till rätt plats och i rätt omfattning, trots att livräddande hjälpresurser kan finnas tillgängliga.
– Det här är ett stort problem. Men genom att använda data från mobiloperatörer har vi nu en god chans att snabbt kunna kartlägga hur befolkningen rör sig i katastrofsituationer, säger Linus Bengtsson, läkare och doktorand vid Karolinska Institutet, som har lett arbetet med att utveckla metoden.
Efter jordbävningen på Haiti i januari 2010 kom rapporter om stora befolkningsrörelser ut från huvudstaden Port-au-Prince. Forskare vid Karolinska Institutet och Columbia University i New York startade då ett samarbete med den största mobiltelefonleverantören, Digicel, i Haiti. Forskarna analyserade anonymiserade data över vilka mobiltelefontorn som användes vid mobiltelefonsamtal och kunde på så sätt följa de dagliga rörelserna av två miljoner mobiltelefoner. Forskarna rapporterade sedan analyserna direkt till FN och andra hjälporganisationer som levererade hjälp i Haiti.
Haiti drabbades senare under samma år av ett mycket allvarligt kolerautbrott.
– Vi fick snabbt tillgång till data och kunde inom 12 timmar skicka analyser över vilka områden som tagit emot människor från det koleradrabbade området för att underlätta beslut om var förebyggande insatser först skulle sättas in, berättar Linus Bengtsson.
Resultaten av analyserna publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLoS Medicine. Forskarna uppskattar där att drygt 600000 personer hade lämnat Port-au-Prince 19 dagar efter jordbävningen och visar med hjälp av kartor hur dessa befolkningsströmmar fördelade sig över landet. Forskarna visar också hur mobiltelefonernas förflyttningar överensstämde med en stor FN-ledd studie som genomfördes i ett stabilt skede ett halvår efter jordbävningen. Samtidigt skiljde sig forskarnas analyser markant från de uppskattningar av befolkningsrörelser som användes under hjälparbetets första fas.
– Arbetet har varit extremt uppskattat av hjälporganisationer på plats och vi tror att metoden i framtiden kan leda till viktiga förbättringar av katastrofhjälp och utvecklingssamarbete. Vi arbetar nu med att sätta upp en organisation för att rutinmässigt kunna utföra liknande analyser vid framtida katastrofer, säger Linus Bengtsson.
Publikation: “Improved Response to Disasters and Outbreaks by Tracking Population Movements with Mobile Phone Network Data: A Post-Earthquake Geospatial Study in Haiti”, Bengtsson L, Lu X, Thorson A, Garfield R, von Schreeb J, PLoS Medicine, online 30 August 2011, doi:10.1371/journal.pmed.1001083.
Bilden: Linus Bengtsson, foto av Nathalie Roos.
Kontaktinformation
För ytterligare information, kontakta:
Linus Bengtsson, läkare, doktorand
Institutionen för folkhälsovetenskap, divisionen för global hälsa/IHCAR
Tel: 070-750 75 78
E-post: linus.bengtsson@ki.se
Johan von Schreeb, kirurg, forskare inom katastrofmedicin
Institutionen för folkhälsovetenskap, divisionen för global hälsa/IHCAR
Tel: 08-524 833 80
E-post: Johan.Von.Schreeb@ki.se
