Forskare identifierar gen kopplad till manodepressivitet
Manodepressiv sjukdom har ofta ärftliga orsaker. I en internationell studie på över 50 000 personer har forskare vid Sahlgrenska akademin lyckats identifiera en särskild gen som tros ha en stark koppling till bipolärt syndrom.
Tidigare studier har visat att risken att drabbas av manodepressiv sjukdom, eller bipolärt syndrom, till största delen beror på ärftliga faktorer. Men exakt vilka gener som spelar in har vetenskapen inte lyckats kartlägga, vilket gör att vi vet ganska lite om sjukdomens mekanismer.
En internationell studie genomförd på över 50 000 personer har nu identifierat en särskild gen som kopplar till en kalciumkanal i hjärnan, och som tros ha en viktig roll vid uppkomsten av bipolärt syndrom. Studien, som redovisas i ansedda Nature Genetics och som bland annat engagerar forskare från Sahlgrenska akademin vid Göteborgs universitet, öppnar för framtida mål för behandling.
Bakgrunden till studien är att tekniken för att kunna analysera genetisk variation mellan individer har utvecklats dramatiskt under senare år. Det har gjort att forskningens fokus förskjutits från studier av enskilda gener till att analysera hela arvsmassan, hela ”genomet”.
Ett ledande samarbete för sådana genomstudier när det gäller bipolärt syndrom är The Psychiatric GWAS Consortium (PGC), som samlar forskare från Sverige, Europa och USA. I sin senaste studie har konsortiet analyserat 11 974 personer med bipolärt syndrom och jämfört dem med 42 422 kontrollpersoner. Resultaten bekräftar tidigare studier som visat att bipolärt syndrom beror på många samverkande gener som var och en har liten effekt – men forskarna har hittat en gen som tros ha en särskilt stark koppling till sjukdomen.
–Genen, kallad CACNA1C, kodar för en kalciumkanal i hjärnan. Det är intressant eftersom vissa läkemedel mot bipolärt syndrom påverkar just denna kanal. Det uppmuntrar en fördjupad forskning om hur kalciumkanalen påverkar sjukdomen, säger Mikael Landén, forskare vid Sahlgrenska akademin som leder Göteborgs universitets medverkan i det internationella samarbetet.
Resultaten bekräftar enligt Mikael Landén att det är mödan värt att samla in och studera stora patientmaterial.
–Faktum är att det kommer behövas ännu större underlag om vi ska kunna lära oss mer om bipolära syndrom, och där kommer Sverige kunna ge värdefulla bidrag.
Artikeln Large-scale genome-wide association analysis of bipolar disorder identifies a new susceptibility locus near ODZ4 publicerades i Nature Genetics den 18 september.
Kontaktinformation
Mikael Landén, Institutionen för neurovetenskap och fysiologi vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet
0702 082304
mikael.landen@neuro.gu.se
