Det chattas alltmer i arbetslivet

Under 1990-talet blev e-post och mobiltelefoni allmänt använda med början i arbetslivet för att därefter spridas i privatsfären. Under senare år har vi sett en liknande utveckling för SMS och chatt – men i omvänd riktning, från framför allt ungdomars privatsfär till arbetslivet. En pilotstudie 2010 visade att SMS börjat ersätta telefonsamtal för kortare meddelanden och att chatt börjat användas för lågfrekvent bakgrundsdialog.

–    När vi nu plötsligt står med en hel verktygslåda med kontaktverktyg gäller det att kunna hantera verktygen. När kan man SMS:a och när bör man inte SMS:a?, säger Håkan Selg.

Den nya studien undersöker vilka verktyg som anses lämpliga att använda och används vid olika situationer. Resultaten visar ett tydligt kontaktmönster i arbetslivet, med e-post och mobiltelefon som standard. Fast telefoni är på väg bort, medan chatt är på väg uppåt. Framför allt bland gäller detta yngre personer.

–    Just chatten ser ut att vara på tydlig frammarsch och har enligt den här  studien redan passerat fast telefoni för kontakter i jobbet, säger Håkan Selg.

Telefonsamtalet, oavsett verktyg, rankades högt i alla situationer. E-post var lika populärt, framför allt när syftet med kontakten var att träffa en överenskommelse eftersom kontakten dokumenteras automatiskt. Chatt och SMS bedömdes lämpligt vid mer informella kontakter, men det senare användes också vid brådskande korta meddelanden.

–    Om kontakten sker i jobbet eller privat verkar spela mindre roll än vad jag trodde. Avgörande är hur väl man känner den andra personen, säger Håkan Selg.

I den privata sfären är bilden mer varierad, men i korthet kan Håkan Selg konstatera några saker utifrån studien: Att man håller fast vid fast telefoni och att SMS och chatt används mer av kvinnor än av män. Ålderskillnader i kontaktmönstren var också större i den privata sfären.

Studien baseras på en enkätundersökning med så kallade tidiga användare, i detta fall medlemmar i Dataföreningen. Dessa kan nämligen ge en vägledning till hur en bredare allmänhet på några års sikt kommer att utnyttja olika kommunikationsverktyg i arbetslivet.

Frågorna besvarades av drygt 1000 medlemmar i åldern 18-82 år. Medelåldern var cirka 50 år och på grund av manlig dominans i föreningen var tre fjärdedelar män. De verktyg som ingick i studien var fast telefoni, mobiltelefoni, sms, chatt, IP-telefoni, Facebook, LinkedIn och Twitter. De tre senare behandlas separat i en kommande rapport om sociala medier, medan denna framför allt fokuserar dialogen som syftet med kontakten.

Studien har finansierats av VINNOVA och Nationellt IT-användarcentrum NITA

Läs rapporten på NITAs webbplats.

För mer information, kontakta Håkan Selg, tel: 070-630 0085, selg@nita.uu.se