Klimatanpassning svårt för Europas fåglar

Åke Lindström är professor i zooekologi vid Lunds universitet. Tillsammans med andra europeiska forskare har han tittat på 20 års data kring fåglar, fjärilar och sommartemperaturer. Under perioden har Europa blivit varmare och en given temperatur har flyttat norrut, närmare bestämt 250 km. Fågel- och fjärilsamhällena har inte följt med i samma utsträckning.

– Både fjärilar och fåglar svarar på klimatförändringarna, men inte tillräckligt fort för att hålla jämna steg med ett allt varmare klimat. Vilka ekologiska effekter detta har på längre sikt vet vi inte, säger Åke Lindström.

Fjärilarna har anpassat sig snabbare till den varmare temperaturen och har i snitt flyttat 114 km norrut, medan fåglarna enbart flyttat 37 km norrut. En trolig orsak kan vara att fjärilarna har en mycket kortare livslängd och därför anpassar sig snabbare till klimatförändringarna. Eftersom fåglarna gärna återkommer till samma häckningsplats som tidigare år finns det också en större tröghet i fågelsystemet.

– En oroande aspekt av detta är om fåglarna kommer ur fas med fjärilarna, eftersom fjärilslarver och insekter i allmänhet utgör en viktig födokälla för många fåglar, säger Åke Lindström.

Sverige visar de starkaste tendenserna när det gäller fåglar, för fjärilar finns dock inga motsvarande svenska data. Till studien har fåglarna delats in i ”kalla” och ”varma fåglar” – det vill säga fåglar som trivs bäst i något kallare temperatur eller något varmare temperatur. Till exempel är domherre och sävsparv ”kallare” fåglar och svarthätta och steglits ”varmare” fåglar. Generellt har forskarna sett att det blir fler av de ”varmare” fåglarna och färre av de ”kalla”. Också när det gäller nya arter som tillkommer och arter som försvinner från en viss plats så är det oftare nya ”varma” arter som tillkommer och ”kalla” arter som försvinner.

– De senaste 50 åren har fåglarnas och fjärilarnas antal och utbredning främst påverkats av jordbruk, skogsbruk och urbanisering. Klimatförändringarna seglar nu upp som en allt viktigare faktor för utvecklingen av den biologiska mångfalden, säger Åke Lindström och fortsätter:

– För Sveriges del kommer detta förmodligen att innebära fler fågelarter på sikt, många nya arter är redan på gång från kontinenten.

För ytterligare information, kontakta Åke Lindström 070-697 931 eller Ake.Lindstrom@biol.lu.se

Åke Lindström arbetar bland annat med projekten BECC (Biodiversitet och ekosystemtjänster i ett föränderligt klimat) och CanMove (Centre for Animal Movement Research) vid Lunds universitet. Studien är ett gemensamt europeiskt projekt med data från 20 år och sju länder (Spanien, Frankrike, Holland, Sverige, England, Finland och Tjeckien). För Sverige ingår data för fåglar och temperatur. De svenska fågeldata är insamlade på uppdrag av Naturvårdsverket.
Artikeln hittar du här: http://www.nature.com/nclimate/journal/vaop/ncurrent/full/nclimate1347.html
Läs mer om BECC: http://www.cec.lu.se/forskning/becc och CanMove: http://canmove.lu.se/sv

Kontaktinformation
Anna Kristiansson
Kommunikatör
Centrum för miljö- och klimatforskning, CEC
Lunds universitet
Tel: 046-222 9312
Mobil: 0703-592609
E-post: anna.kristiansson@cec.lu.se
www.cec.lu.se