Regeringens satsning på matematik gav nya arbetssätt men i flera fall saknades tyvärr matematiken

En slutsats är att nya arbetsformer, arbetssätt och material har blivit överordnade målet, nämligen ett ökat matematikkunnande hos eleverna.

Regeringen har under de senaste 3 åren satsat drygt 350 miljoner kronor på att utveckla matematikundervisningen inom svensk grundskola. En utvärdering av satsningen, presenterad i form av en forskningsrapport, har nu gjorts av Eva Färjsjö, adjunkt inom matematikdidaktik på Södertörns högskola, samt Madelene Löwing och Marie Fredriksson vid Göteborgs universitet.

Rapporten är en av tre utvärderingar om gjorts på uppdrag av Skolverket. Syftet med denna är att studera om det skett en kvalitetshöjning av undervisningen och en högre måluppfyllelse inom de projekt som i sina ansökningar hade med ”Laborativ matematik, konkretiserande undervisning och matematikverkstäder” att göra.

Forskarna, som är mycket positiva till att satsningar görs på matematikundervisningen i grundskolan, gjorde ett antal lektionsbesök i grundskoleklasser.

– I god tid innan vi gjorde våra lektionsbesök, fick skolorna besked om vad vi ville se, berättar Eva Färjsjö. Inom projekten har man då haft tid på sig att förbereda lektionerna. Av det skälet har de lektioner vi fått se, ofta inte varit vardagens pågående lektioner, utan lektioner som fått illustrera hur man vill arbeta laborativt.

– Vad vi har sett, tolkar vi därför som den trend som visar vart undervisningen på de besökta skolorna är på väg.

Nya metoder och material – mindre matematik
Eva Färjsjö och hennes två kollegor konstaterar de nästan aldrig såg en lärobok användas och att det sällan förekom färdighetsträning. Eleverna var istället mycket aktiva med att, oftast i grupper, arbeta med olika typer av material. Lektionerna var oftast väl organiserade och eleverna var engagerade och intresserade av vad de gjorde.

När det gäller det uttalade målet att variera undervisningen och komma bort från enskilt arbete i läroboken har man lyckats väl, men när forskarna närmare analyserar vilken matematik eleverna via dessa arbetssätt fick möjlighet att förstå, ser de tydligt att det inte blev optimalt.

Vad är det då som fattas? Ett enkelt svar anser Eva Färjsjö är matematiken.

Satsningen har skett på material och tillhörande övningar och laborationer men i mycket liten utsträckning på att fördjupa lärarnas kunskaper genom kompetensutveckling av didaktiska ämneskunskaper inom matematik. Under flera av de lektioner forskarna följde saknades fokus på det matematiska innehållet. Orsaken till detta är enligt deras uppfattning att det dels saknades tydliga mål för lektionen, dels att lärarens didaktiska ämneskunskaper inte räckte till.

En vanlig anledning till att de här skolorna har sökt medel för ett projekt, är att lärarna söker variation i undervisningen samt att de vill lämna läroboken och dess styrande inverkan på undervisningen. Det här överensstämmer helt med dagens matematikdidaktiska retorik, men en konsekvens har blivit att innehållet och elevers förståelse av innehållet ofta tappas bort.

Vad man varierade under de lektioner forskarna följde, var i allmänhet enbart arbetsform och arbetssätt med fokus på olika material.

– Självklart kan man med denna variation skapa tillfällen till inlärning, men fokus ligger fel, anser Eva Färjsjö. Arbetsform, arbetssätt och material är enbart medel som används för att nå ett mål, men det är olyckigt när medlen tillåts blir överordnade målen. Nästan alla projekten hade som ett syfte att frigöra sig från lärobokens styrning och istället skapa variation i undervisningen.

Vad man enligt forskarna borde ha reflekterat över är orsakerna till att läroboken blivit allt mer styrande och att detta i själva verket är symptom på helt andra, betydligt större problem.

Forskningsrapporten
Syftet med rapporten är att studera om det skett en kvalitetshöjning av undervisningen och en högre måluppfyllelse inom de projekt som beviljats medel inom ramen för Matematiksatsningen 2009, 2010/2011. Vad som utvärderats är om det genom projekten skapats nya möjligheter inom undervisningen, vilka i sin tur kan leda till ökad måluppfyllelse. Fokus har således varit att studera lärares undervisning, hur aktuella material har använts samt att analysera om det matematikinnehåll som lyfts fram gjort det möjligt för eleverna att förstå det undervisade innehållet på ett adekvat sätt.

I många av de ansökningar som beviljats visar det sig att beskrivningarna av mål och syften sällan fokuserar på matematiskt innehållsliga mål. De fokuserar istället oftast på aktiviteter, alltså på vad som ska göras snarare än vad man avser att eleverna ska lära/förstå.

Rapporten beskriver en väl avgränsad utvärdering, med fokus på utfall och effekter av projekt som innehåller ett eller flera av arbetsformerna laborativ matematik, konkretiserande undervisning och/eller matematikverkstäder.

Kontaktinformation
Kontakt
Eva Färjsjö, adjunkt inom matematikdidaktik vid Södertörns högskola: 08-608 41 13 eller 073-621 74 76