Beteendeproblem kan förebyggas med järntillskott vid låg födelsevikt
Genom järntillskott under det första levnadshalvåret till barn med låg födelsevikt kan risken för beteendeproblem i förskoleåldern minskas till en fjärdedel, skriver Staffan Berglund sin avhandling som han försvarar den 2 mars.
Låg födelsevikt har länge varit en känd riskfaktor för beteendeproblem som ADHD hos barn. Omständigheter kring födseln, omogenhet hos hjärnan och sociala faktorer har setts som möjliga förklaringar. Avhandlingen visar att järnbrist under det första levnadshalvåret kan vara en viktigare orsak. Låg födelsevikt innebär i sig att barnet föds med mindre reserver av järn, som är en nödvändig byggsten i kroppens alla celler. Det har dock länge varit oklart om risken för järnbrist också gäller för friska barn med bara måttligt eller marginellt låg födelsevikt.
I avhandlingen redovisas en studie på 285 för övrigt friska barn med marginellt låg födelsevikt, mellan 2 000 och 2 500 g. Barnen utvaldes slumpmässigt till att få eller inte få järntillskott under första halvåret. Resultaten visade att de som fått verkningslöst placebo i jämförelse med dem som fått ett verkligt järntillskott visade en klart ökad risk för järnbrist vid 6 månaders ålder, och dessutom en fyra gånger högre risk för beteendeproblem vid 3 år.
Forskarna drar slutsatsen att alla barn med en födelsevikt under 2 500 g bör erbjudas järntillskott, oavsett om orsaken till den låga födelsevikten är för tidig födsel eller dålig fostertillväxt. Studien som genomförts i Umeå och Stockholm leds av docent Magnus Domellöf i samarbete med forskare vid Karolinska Institutet.
Läs hela eller delar av avhandlingen på
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:umu:diva-52079
Staffan Berglund är leg. läkare och doktorand vid Institutionen för klinisk medicin, Umeå universitet, avdelningen för pediatrik.
tel. 090-785 23 70
mobil 070-395 67 67
e-post staffan.berglund@pediatri.umu.se
