Teori för hur modetrender sprids
En ny teoretisk modell kan förklara hur fenomenet mode sprids i ett samhälle. Forskare vid Stockholms universitet har använt sig av information om bebisnamns och hundrasers popularitet för att testa hur olika modeller förklarar hur vi apar efter modetrender.
– Den nya modellen vi tagit fram som vi kallar ”preferens-modellen” förklarar de observationer av människors beteende vi gjort, säger Alberto Acerbi [Ref 1], antropolog vid Centrum för evolutionär kulturforskning [Ref 2], Stockholms universitet, som lett studien.
Resultaten överensstämmer med två nyckelobservationer; att bara ett fåtal kulturella drag blir mycket populära och att trender som ökar snabbt i popularitet också överges snabbt.
– Förenklat betyder detta att om det idag finns en stark preferens för till exempel namnet Estelle, förutsäger modellen att när Estelle blivit väldigt vanligt kommer preferensen för det namnet att minska och därför kommer namnet snabbt att falla i popularitet, säger Alberto Acerbi.
Den nya studien som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PloS ONE utgår ifrån att människor kopierar andra människors preferenser för kulturella attribut, som exempelvis klädstil, såväl som själva attributet i sig. Tidigare modemodeller var ”status-modellen”, där mode orsakas av att människor kopierar individer som anses ha hög status, och ”neutral-modellen” som antar att människor kopierar varandra slumpmässigt.
Forskarna ingår i ett projekt som heter Det unikt mänskliga, ett tvärvetenskapligt projekt som innefattar forskare från lingvistik, arkeologi, pyskologi, antropologi, historia, biologi och matematik. Det leds av professor Magnus Enquist, föreståndare vid Centrum för evolutionär kulturforskning, Stockholms universitet. Projektets syfte är att förstå vad som gör människan unik i förhållande till andra djur och hur ser vi detta i den mänskliga kulturen.
LÄNK TILL ARTIKEL:
http://dx.plos.org/10.1371/journal.pone.0032541
Källa: Acerbi A, Ghirlanda S, Enquist M (2012) The Logic of Fashion Cycles. PLoS ONE 7(3): e32541. doi:10.1371/journal.pone.0032541