Livskraftiga gäddbestånd i Östersjön är målet i nytt projekt

– Tråkigt nog har bestånden av gädda i Stockholms ytterskärgård, Kalmarsund och i andra delar av Östersjön minskat rejält under senare tid, berättar Anders Forsman. Vi tror att forskning, ny kunskap och praktiska åtgärder gemensamt kan bidra till att vända utvecklingen och återskapa livskraftiga bestånd av gädda i framtiden, fortsätter han.

Inom projektet ska man studera storlek och tillväxt av gädda i insjöar och kustnära områden i Östersjön för att öka förståelsen av hur ekologiska och evolutionära processer bidrar till produktivitetsskillnader mellan fiskbestånd.

– Det här är ett gemensamt projekt där vi kombinerar och drar nytta av våra olika specialkompetenser och forskningsinriktningar, förklarar Per Larsson.

Tillgången på fisk varierar mellan sjöar, vattendrag och områden i haven. Dessutom blir fisk inte lika storvuxen överallt. Exempelvis bildar abborre bestånd av småvuxna tusenbröder i vissa tjärnar, medan individer över kilot är vanliga i andra sjöar. Även gäddan varierar i antal och storlek. I Sverige har exempelvis hälften av alla storfiskregistrerade gäddor med en vikt över 17 kilo fångats i ett och samma vattendrag i Skåne. Varför är det så? Kan man göra något för att det ska bli fler stora fiskar?

Några av frågorna i projektet handlar om variation på individnivå. Bland annat ska man ta reda på om gäddor växer olika fort beroende på att somliga individer har tur och får en god start i livet. ”Om de är födda med silversked i munnen” för att använda Anders Forsmans uttryck. Det kan också vara så att vissa gäddyngel ”valt rätt föräldrar” så att de är bärare av egenskaper som gör att de kan växa fortare än andra.

– I sådana fall kanske man kan använda sig av sådana indikatoregenskaper vid urvalet av avelsfiskar och på så vis utveckla mer storvuxna bestånd av gädda, spekulerar Anders Forsman.

Inom projektet kommer man även att göra jämförelser mellan olika gäddbestånd i sjöar och vattendrag. Ett av syftena är att undersöka om skillnader i storlek och tillväxt kan förklaras av miljöfaktorer. I sådana fall kanske det går att tillämpa biologisk ingenjörskonst och öka produktiviteten genom att manipulera miljön.

Forskarna vill också ta reda på om olikheter i storlek och tillväxt delvis beror på att bestånden är evolutionärt anpassade till olika lokala förhållanden. Om olikheterna är genetiskt betingade kanske man kan förbättra en population genom att föra in individer med eftersträvansvärda egenskaper och arvsanlag.

– Det finns dock exempel på att en sådan blandning av genpooler kan leda till att populationen försämras, säger Anders Forsman. Därför måste forskningen komma före praktiska tillämpningar, menar han.

– Våra frågor är av allmänt intresse för förståelsen av biologisk mångfald och för tillämpad naturvårdsbiologi, berättar Per Larsson. Vi hoppas givetvis också att vår forskning ska bidra till utvecklandet av ett mer uthålligt brukande av naturresurser i samband med yrkesfiske, vattenbruk och rekreationsbaserat fritidsfiske, avslutar han.

MER INFORMATION
Anders Forsman och Per Larsson ingår i Linnéuniversitetets spetsforskningsgrupp Linnaeus University Centre for Ecology and Evolution in Microbial model Systems. Här kan du läsa mer om gruppen: lnu.se/lnuc/eemis

KONTAKTUPPGIFTER
Anders Forsman, 070-627 27 38
Per Larsson, 070-622 37 79
Christina Dahlgren, pressansvarig, 070-572 26 56, christina.dahlgren@lnu.se