Färre självmord vid antidepressiv behandling av schizofrena patienter

– Vi kände inte tidigare till att den gynnsamma effekten av antidepressiva läkemedel var så kraftig, säger Jari Tiihonen, professor i klinisk psykiatri vid institutionen för klinisk neurovetenskap vid Karolinska Institutet.

I studien ingår 2588 finländska personer som nyinsjuknat i schizofreni. Patienterna har följts från sin första sjukhusinläggning under genomsnittligen drygt fyra år. Via finländska register har forskarna fått fram vilka läkemedelskombinationer som innebar en ökad eller minskad risk för dödsfall inom gruppen.

Total avled 160 personer i studien. Den vanligaste dödsorsaken var yttre händelser, som till exempel drunkning, förgiftning eller våldsbrott, något som drabbade 57 personer. Av dessa var 35 fall självmord, vilket gjorde självmord och hjärt-kärlsjukdom till de två enskilt största dödsorsakerna.

Forskarna fann att under bruk av bensodiazepiner löpte studiedeltagarna en 91 procents ökad risk att dö jämfört med de perioder då dessa läkemedel inte användes. Den absolut vanligaste dödsorsaken var självmord och de flesta dödsfallen skedde hos personer som tagit sina bensodiazepiner under längre tid än fyra veckor.

– Den ökade risken för självmord hos patienter med långvarigt bruk av bensodiazepiner kan möjligen förklaras av risken för avvänjningssymtom när patientens läkemedel tar slut. Dessa symtom, som kan vara kraftig ångest eller kramper, kan eventuellt ha påverkat vissa av patienternas beslut att begå självmord. Därför är det extremt viktigt att bensodiazepiner inte sätts ut abrupt utan långsamt, under flera veckors eller månaders tid och i samråd med en läkare, säger Jari Tiihonen.

– Det kan vara motiverat med bensodiazepiner under en akut fas om patienten har mycket ångest. Men bensodiazepiner bör sättas ut inom en månad enligt psykiatriska rekommendationer, som det alltså är mycket viktigt att läkare börjar följa och respektera, säger Jari Tiihonen.

Under de perioder då studiedeltagarna åt antidepressiva läkemedel löpte de en 43 procents lägre risk att avlida jämfört med de perioder då dessa läkemedel inte användes. När det gäller antipsykosläkemedel påverkades inte dödligheten alls om patienten medicinerade med flera produkter samtidigt.

– Det finns en uppfattning om att det skulle vara riskfullt att behandla patienter med schizofreni med mer än ett antipsykosläkemedel, men det har vi inte sett stöd för. Jag tror att de flesta läkare sätter in flera antipsykosläkemedel om patienterna inte är hjälpta av endast ett och det är alltså inte kopplat till en ökad dödlighet i vår studie. Men det innebär andra biverkningar, som risk för viktuppgång vilket på sikt också påverkar hälsan, så en återhållsam hållning är fortfarande att rekommendera, säger Jari Tiihonen.

Studien är finansierad med EVO-pengar (forskningsbidrag från finska socialdepartementet) och läkemedelsbolaget Janssen-Cilag.

Publikation: ”Polypharmacy with antipsychotics, antidepressants or benzodiazepines and mortality in schizophrenia”, Jari Tiihonen, Jaana T. Suokas, Jaana M. Suvisaari, Jari Haukka, Pasi Korhonen. Archives of General Pschiatry, online 7 May 2012.