Stress påverkar kärlen mer än man trott
Stress är ohälsosamt och dåligt för hjärtat, det vet man. Men vad som egentligen händer i en stressad kropp har man inte riktigt koll på. Men nu kan forskare vara en förklaring på spåren.
Med hjälp av ultraljudsteknik har lundaforskarna Åsa Rydén Ahlgren och Magnus Cinthio med medarbetare upptäckt att stresshormonerna adrenalin och noradrenanlin ökar en nyupptäckt rörelse i kärlväggarna med upp till 300 procent. Resultaten publicerades nyligen i American Journal of Physiology.
– Detta kan delvis förklara varför stress sliter på kärlen och exempelvis kan sätta igång en propp. Men det är än så länge bara spekulationer, i nuläget kan vi bara konstatera att kärlen påverkas betydligt mer än vad man hittills har trott, säger Åsa Rydén Ahlgren, docent och överläkare i klinisk fysiologi vid Lunds universitet som utfört studierna tillsammans med Magnus Cinthio, docent och forskare i elektrisk mätteknik vid Lunds Tekniska Högskola.
Även personer från avdelningen för Thoraxkirurgi liksom ytterligare personer från elektrisk mätteknik har varit involverade.
Den typ av kärlrörelse som forskarna har studerat var tills nyligen okänd. I skolböckerna lär man sig fortfarande att kärlen endast uppvisar en pulsliknande diameterrörelse när blodet passerar.
Men för tio år sedan upptäckte Åsa Rydén Ahlgren att kärlväggarna också rör sig longitudinellt, alltså längs med kärlen under varje hjärtslag.
För att förstå hur dessa rörelser fungerar testade forskarna att förändra blodtrycket, vilket man kan göra genom att tillföra stresshormoner.
– I våra filmklipp ser man tydligt den stora skillnaden mellan stressade och vanliga kärl. Man ser också hur kärlväggarna består av flera skikt som rör sig olika mycket, säger Magnus Cinthio.
Att forskarna kommit fram till dessa resultat beror på en lycklig kombination av kunskaper inom klinisk ultraljud och ultraljudsteknik. För att kunna göra närgående studier av levande kärl krävs nämligen tekniker som erbjuder hög upplösning och förmåga att följa ett specifikt ultraljudseko under flera hjärtcykler – något som är mycket svårt att hitta.
Men passande nog pågår vid LTH sedan decennier framgångsrik forskning inom ultraljudsteknik. Så när Åsa Rydén Ahlgren, som till vardags jobbar på Skånes universitetssjukhus, tog kontakt med forskargruppen i elektrisk mätteknik fanns förutsättningarna för att deras ultraljudsteknik skulle kunna utvecklas för detaljstudier av kärlväggarna.
– Varför kärlen reagerar så här kraftigt vet vi inte. Men jag tror ju att allt har en funktion. Kanske får vi svar längre fram. Bland annat har vi sett att olika människor har mycket individuella rörelse-mönster som är stabila under en fyra månaders period. Dessa resultat publicerade nyligen i Ultrasound in Medicine & Biology.
– Om de olika rörelse-mönstren kan indikera ökad risk för hjärt- och kärlsjukdomar? Det vet vi inte i nuläget, men det vill gärna utforska vidare tillsammans, säger Åsa Rydén Ahlgren.
Så här gick testerna till: Experimentet utfördes på grisar vars halspulsåder undersöktes med ultraljud. Mätningar gjordes före och under tillförsel av adrenalin, noradrenalin och beta-blockerare som gavs för att simulera olika typer av stress och blodtrycksnivåer.
INFORMATION OCH KONTATKT
Se filmklipp på de olika kärlrörelserna här.
För mer information, kontakta: Åsa Rydén Ahlgren, docent och överläkare, 040-33 87 30, Asa.Ryden_Ahlgren@med.lu.se eller Magnus Cinthio, docent och forskare i elektrisk mätteknik vid Lunds Tekniska Högskola magnus.cinthio@elmat.lth.se, 046-222 97 10, Magnus.Cinthio@elmat.lth.se
