Dansk-svensk forskning i Norra ishavet

Forskningsexpeditionen LOMROG III genomförs av GEUS (De Nationale Geologiske Undersøgelser for Danmark og Grønland), i samarbete med Polarforskningssekretariatet och Sjöfartsverket. De danska forskarna kommer främst att arbeta inom det så kallade Kontinentalsokkelprojektet. Med hjälp av isbrytaren Odens avancerade flerstråliga 3D-ekolod, seismik och provtagning av sediment och vatten ska forskarna samla information om havsbottnens utseende och uppbyggnad.

Tre svenska forskargrupper kommer att arbeta ombord på Oden med forskningsprojekt inom paleoceanografi och marinekologi.

Richard Gyllencreutz från Stockholms universitet studerar de processer som styr havsisens och djuphavscirkulationens variationer på längre tidsskalor. Ett flertal nyutvecklade metoder kommer att användas för att rekonstruera hur vattenmassornas samspel med havsisens utbredning har varierat sedan den senaste värmeperioden för cirka 125 000 år sedan.

Pauline Snoeijs, Stockholms universitet, kommer att studera hypersalin saltlake, havsvatten och smältpölar på is och snö. Genom större vattenprover ska forskarna göra analyser och mätning av kvävebindningen. Marina diazotrofer (kvävebindande bakterier och cyanobakterier) har dokumenterad betydelse för det globala kväveomloppet. Vilken betydelse de har i polarområdena är dock i stort sett okänt, även om man vet att den kvävebindande förmågan är en viktig kvävekälla i de polara ekosystemen på land och i sötvattenmiljö.

Kajsa Tönnesson från Göteborgs universitet ska studera vilken funktion djurplankton har i födoväven i de fria vattenmassorna och vilken roll djurplankton spelar för de frivattenlevande organismsamhällenas struktur. Ingående kunskaper om de polara födovävarnas dynamik är en nyckelfaktor för att kunna förutsäga vilka effekter den globala uppvärmningen får för hela födoväven.

Expeditionen pågår 31 juli–14 september och är en del av det svenska Arktisforskningsprogrammet SWEDARCTIC 2012.