En lösning på utfiskningen

Algoljan kan inte bara rädda fiskarna, den gör det dessutom väldigt effektivt då den ger 22 gånger mer olja per hektar än raps under svenska klimatförhållanden. Dessutom är algolja ett förnybart alternativ till råolja och fossila bränslen.

– När jag undersökte den svenska marknaden upptäckte jag att nästan ingen höll på med algodling. Det förvånade mig. Men i stället för att flytta och börja jobba för ett algbolag i USA valde jag att starta eget företag här hemma, säger Fredrika Gullfot.

Att fiskarna inte tillverkar omega 3-fettsyrorna själva utan får i sig dessa genom att äta mikroalger, det visste hon. Samt en hel del annan viktig kunskap om mikroalger, som hon förvärvat vid sina forskarstudier vid KTH när hon forskade om enzymer i växters cellväggar. Det är listigt att hoppa över fiskarna och gå direkt till källan, så att säga.

– För att producera en enda burk fiskoljekapslar går det åt 600 stycken sardiner. Samma nyttiga omega-3 finns alltså i algolja. Fiskoljekapslarna kan alltså ersättas rakt av genom algoljekapslar – de marina omega-3 fetterna DHA och EPA som finns i mikroalger är exakt likadana som de som förekommer i fet fisk. Detta eftersom det är från mikroalgerna i havet som fisken får sin omega-3, berättar Fredrika Gullfot.

Idén till storskalig algodling fick Fredrika Gullfot även den som forskarstuderande på Skolan för bioteknik på KTH. Sina branschkunskaper skaffade hon genom besök på anläggningar och konferenser utomlands. Tillsammans med doktoranden Tony Fagerberg från Lunds Universitet bestämde hon sig för att starta en algodling på Österlen i sydöstra Skåne.

– Alger är beroende av solstrålning, och Österlen var den avgjort bästa placeringen för verksamheten i Sverige enligt Tony som hade lusläst SMHI:s solstatistik. Dessutom är Skåne Sveriges starkaste och mest innovativa region inom lantbruk och livsmedelsproduktion, säger Fredrika Gullfot.
Rent ekonomiskt är det ett smart drag att starta en algodling.

– Oljekapslar med omega-3-fetter säljs för en halv miljard kronor i Sverige varje år. Globalt produceras ungefär hundra tusen ton fiskolja om året, och efterfrågan växer årligen med 8 procent, säger Fredrika Gullfot.

Samtidigt är algodlingen också något av ett ideologiskt initiativ.

– Utfiskningen och förstörelsen av världshaven är ett enormt och underskattat miljöproblem. Dagens storskaliga trålfiske efter fiskmjöl och fiskolja orsakar inte bara utfiskning, utan också förstörda korallrev och marina livsmiljöer som inte går att återställa, säger Fredrika Gullfot.

Redan i dag används enligt Fredrika Gullfot omega-3 från mikroalger i cirka 90 procent av all den modersmjölkersättning som säljs i världen. Hon ser gärna att fler omega-3-produkter tillverkas av alger istället för fisk. Läget är akut. Trots alla larm om utfiskning är det få som har förstått allvaret i situationen med utplånade fiskbestånd i världshaven, lägger hon till.

– Få känner exempelvis till att 80 procent av bestånden redan är utfiskade. Peru, som är en av de största exportörerna av fiskolja, skar nyligen ned sina fiskekvoter med 68 procent på grund av utfiskning och klimateffekter, säger Fredrika Gullfot.

Till fördelarna med odling av mikroalger hör enligt Fredrika Gullfot att verksamheten är mer yteffektiv än annan landbaserad oljegröda.

– Algodling ger 22 gånger mer olja per hektar än raps under svenska klimatförhållanden, och detta utan att konkurrera med värdefull jordbruksmark för livsmedelsproduktion.

Dessutom kan alger rena vatten. Alger tar upp kväve och fosfor och den biomassa som blir över när avloppsvatten har renats kan i sin tur användas för bränsleproduktion.

– Råoljan från alger är mycket lik fossil råolja. President Barack Obama sade nyligen att hela 17 procent av all oljeförbrukning i USA i framtiden kan tillgodoses genom alger. Och redan i dag har man i flera länder gjort testflygningar med algbränsle och kört tunga transportfartyg på diesel från algolja, säger Fredrika Gullfot.

Fotnot: I dag är Fredrika Gullfot vd på Simris Alg, och företaget består av sju anställda.