BNP och tillväxt

Ofta talar man om ekonomisk tillväxt och menar då ofta hur mycket BNP har förändrats mellan två perioder. Detta kan dock vara missvisande eftersom tillväxt mätt i BNP skapas oavsett aktivitet (krig och produktion av miljöfarliga och onödiga plastprylar skapar tillväxt precis som utbildning, vård och produktion av nya vägar.)

Det finns visserligen ett positivt samband mellan BNP per capita och levnadsstandard (åtminstone för fattiga länder), men BNP är ett mått på ekonomisk verksamhet, inte på välfärd. En del av den ekonomiska aktiviteten fångas dock inte in i BNP-begreppet (till exempel oavlönat hemarbete, ideellt arbete och svartarbete). Alla ekonomer, ”vanliga” liksom ”alternativa” är väl medvetna om BNP´s brister som välfärdsmått, men här följer några punkter där ”den gröna ekonomin” brukar kritisera tillväxtbegreppet:

• Ekonomisk tillväxt är inte förenlig med ekologisk hållbarhet: ökad tillväxt leder till ökad miljöbelastning.
• Tillväxt är inget bra mått på välfärd, särskilt inte för rika länder. Bland annat eftersom tillväxtbegreppet inte säger någonting om hur välfärden fördelas.
• Mycket exkluderas i begreppet tillväxt. Vi har en parallell ekonomi som inte mäts alls. Till exempel skapas tillväxt när vi går på restaurang, men inte när vi bjuder en vän på middag.

– För fattiga länder kan man se att ekonomisk tillväxt också kan ge högre välfärd, men när man nått en viss nivå av tillväxt, som vi i den rika världen har uppnått för länge sedan, så ger inte ännu mer tillväxt mer välfärd. Därför finns det inget skäl att sträva efter den, säger Kenneth Hermele, doktor i humanekologi vid Lunds universitet.

En annan kritik mot BNP, är att den finansiella tjänstesektorn ingår bland varor och tjänster, vilket gör att BNP är delvis ett luftslott. Många företag tjänar mer på att köpa och sälja pengar, än vad de tjänar på sina produkter. Kenneth Hermeles dom över vår tids dominerande tillväxtbegrepp blir därför hård:

– BNP är inget bra mått på välfärd, det är inget bra mått på den ekonomiska aktiviteten och miljöaspekterna fångas inte in. Vi borde göra oss av med BNP som det centrala begrepp som det är idag.

Texter i tema världsekonomi: Ingrid Kindahl, Jonas Ohlin och Danil Lundbäck
Redaktör: Danil Lundbäck
Illustrationer: Magnus Elweklint
Fotografier: Diapix
Faktagranskning: Mats Hammarstedt, Professor i nationalekonomi, Linnéuniversitetet