Ett ägg åt gången ger friskare provrörsbarn
Barn som föds efter provrörsbefruktning har ett betydligt bättre hälsotillstånd idag jämfört med tidigare. Det beror framför allt på att flerbarnsfödslarna minskat kraftigt – eftersom bara ett ägg åt gången återförs.
Men provrörsbarnen föds trots det oftare för tidigt och har en lägre födelsevikt än barn som föds efter spontangraviditeter. Mammans ålder, vikt och rökvanor är några faktorer som spelar in, visar en avhandling vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet.
Antalet flerbördsgraviditeter efter provrörsbefruktning, med två eller fler foster, har minskat dramatiskt i Sverige sen 2003. Då infördes en ny strategi: att bara återföra ett befruktat ägg i kvinnans livmoder vid IVF, in vitro-fertilisering.
Idag är cirka 5 procent flerbördsgraviditeter efter IVF – jämfört med 25 procent i början av 1990-talet. Motsvarande siffra, två eller fler foster, för spontana graviditeter är drygt 1 procent.
Antonina Sazonova är forskare och läkare inom reproduktionsmedicin. Hon har jämfört hälsotillståndet hos barn, födda efter IVF under senare år, med barn födda efter spontan konception.
Hennes studie visar att skillnaderna mellan de båda grupperna är betydligt mindre än tidigare. Idag är provrörsbarnen friskare än förut.
– Främsta skälet är förstås att vi i ungefär åtta fall av tio numera bara lägger tillbaka ett ägg efter IVF, säger Christina Bergh, professor vid Sahlgrenska akademin, Göteborgs universitet och huvudhandledare under studien.
Studien visar också det inte tycks spela någon roll att frysa ner, tina och sen återföra det befruktade ägget i kvinnan. Dessa ”frysbarn” har minst lika gott hälsotillstånd som de andra IVF-barnen i studien, födda efter färsk IVF.
Färre av dem var lågviktiga. Dessutom visade det sig, att andelen stora barn var fler efter frysning av ägg.
– Betydelsen av att vara stor vid födseln är idag inte klarlagd, säger Christina Bergh.
Men trots att bara ett ägg återförs är risken att födas för tidigt, med lägre födelsevikt, fortfarande högre för provrörsbarn, jämfört med barn i befolkningen.
– Att födas för tidigt med låg födelsevikt påverkar i första hand sjukligheten under nyföddhetsperioden. Men studier har också visat effekter på hälsan senare i livet, till exempel kan risken för hjärtkärlsjukdom öka i vuxen ålder, säger Christina Bergh.
Varje år föds ungefär 3 500 barn i Sverige efter IVF. Det motsvarar mer än 3 procent av alla nyfödda. Idag finns cirka 50 000 provrörsbarn här i landet.
Därför var det viktigt att identifiera riskfaktorerna. Varför föds IVF-barnen för tidigt och med lägre födelsevikt? Studien visar att det framför allt var faktorer hos mamman som låg bakom: hennes ålder, om det var första barnet, om hon varit barnlös länge, om hon var överviktig eller underviktig, om hon rökte. Själva IVF-behandlingen påverkade i mindre grad.
– För oss var det angeläget att få veta om det var något vi gjorde vid behandlingen; hur vi stimulerade äggutveckling, hur många ägg erhölls, hur länge vi odlade äggen. Ett positivt resultat i studien är att det till viss del handlar om faktorer hos mamman som hon själv kan påverka, säger Christina Bergh.
Många familjer önskar två barn. Därför tittade Antonina Sazonova också på om det var någon skillnad mellan att föda barnen efter två enkelbördsgraviditeter – eller efter en tvillinggraviditet. Det visade sig att hälsotillståndet var betydligt bättre hos mödrar och barn i den första gruppen.
Vid ungefär två av tio IVF-behandlingar återförs två ägg, trots den tio år gamla behandlingsstrategin.
– Paret kan vara lite äldre, det kan vara sista chansen och de kan ha försökt många gånger, säger Christina Bergh.
Avhandlingen: Obstetric outcome after single embryo transfer.
