Fokus på Rumäniens förhållande till historia i Baltic Worlds

I Rumänien är det kommunistiska förflutna fortfarande högst närvarande. I det nya numret av den vetenskapliga tidskriften Baltic Wolds, som ges ut av CBEES vid Södertörns högskola [Ref 1], ges olika perspektiv på hur man i dagens Rumänien förhåller sig till historien: den individuella såväl som den kollektiva, gemensamma historien.

Leksaker öppnar dörrar till det förflutna
Synen på det förgångna och förhållningssättet till det som hänt, är en ständigt aktuell fråga i Rumänien. Barn blev i högsta grad föremål för propaganda under kommunismen i Rumänien. Bilden av pionjären, som skulle bygga det moderna samhället, ställdes mot bilden av lantbrukarbarnet, som stod för något förlegat. Det proletära kollektivet skulle bygga en ny enastående framtid åt nationen.
En artikel i det nya numret av kvartalstidskriften Baltic Worlds tar sitt avstamp i en vandringsutställning på Rumänska Kulturinstitutet ”Childhood: Remains and Heritage”. Anna Kharkina, doktorand i historia vid Södertörns högskola, samspråkar med rumänska curatorn för utställningen Lila Passima. De talar om varför man ska visa artefakter från rumänsk landsbygd, leksaker som ingen längre leker med? Lila Passima berättar att utställningen är ämnad att återskapa barndomens fantasivärld för besökarna och få dem att minnas sin egen barndom och de drömmar de då närde. Hon talar om subjektiv arkeologi.

“Childhood makes things possible; it helps us to go on, and reminds us how to enjoy life with the heart of a child.”

Lila Passima berättar att staten ville att alla skulle delta i uppbyggnaden av nationen.
“In that time, politicians used coercive methods to increase birth rates by prohibiting abortion. An individual could not preserve his or her identity, but became a number in an army, unable to choose what is good or bad for his or her own life and future.”

Utställningen öppnar dörrar såväl till det egna och det gemensamma förflutna, delat av alla som minns dessa ting och den tid de användes i.
Komplicerat förhållande mellan historia och politik
I Rumänien är banden starka mellan historia, synen på historia och dagspolitik.  Professor Vladimir Tismaneanu, som till för ett år sedan var ordförande för the Scientific Council of the Institute for the Investigation of Communist Crimes and the Memory of the Romanian Exile (IICCMER) talar om detta i en annan artikel i Baltic Worlds.  Tismaneanu menar att historieforskare ska söka en sanning, och att den sanningen bör komma fram oavsett om den är obekväm för somliga.
“According to some Romanian politicians, historians are too much interested in politics, but actually, most historians are simply doing their research as they should, and are not to blame if the names of contemporary politicians appear in the Communist Party archives as Party activists or supporters. Those who study the past become political enemies to those who would prefer to consider the past over and done with.”
Den folkliga resning som bidrog till revolutionen 1989 och förändringen av samhället under 90-talet uppmuntrade till att göra upp med det förflutna. Lagar stiftades som nu tillät att man öppnade arkiven. Rumäner som lidit under förtrycket av den rumänska diktaturen ville att sanningen skulle komma fram – och att ansvariga skulle ställas till svars.
I artikeln, som är skriven av Francesco Zavatti, doktorand i historia vid Södertörns högskola, noteras att historia är en flyktig företeelse. Det är inte alltid lätt att skilja på förövare och offer i ett kontrollsamhälle. Offren kan varit del av förtryckarregimen, likaväl som tysta observatörer av densamme. Vem var medlöpare, vem var inte? Angivare? Försoningen, den välbehövliga, är svår att nå när konflikten om historien lever kvar i samhället än idag.
Eller som Tismaneuanu säger:
”Gramsci’s statement, “History is always contemporary, that is, political”, is still true, and is also true of historical writing. Historiography, once it spreads outside the less visible circles of academia, tends to become political argument, and historians — or political scientists, in this case — become political allies to some, and political enemies to others.”
Baltic Worlds
Baltic Worlds är en vetenskaplig kvartalstidskrift som ges ut av CBEES (Centre for Baltic and East European Studies) vid Södertörns högskola, med medel från Östersjöstiftelsen. Tidskriften innehåller såväl fackgranskade, vetenskapliga artiklar som artiklar skrivna för en bredare publik.
Samtliga utgåvor, även den senaste utgåvan [Ref 2], av Baltic Worlds samt annan information med fokus på Östersjö- och Östersjöeuropaforskning, finner du via www.balticworlds.com [Ref 3]. Bland annat bevakas aktuella val inom regionen via webbsidan.
Ytterligare information: kontakta redaktör Ninna Mörner: ninna.morner@sh.se eller 08 608 50 33.
_____________________________________________________
Södertörns högskola är ett lärosäte beläget i Flemingsberg, 18 minuter söder om Stockholms Central. Här bedrivs utbildning på samtliga nivåer och forskning inom samhällsvetenskap, humaniora, naturvetenskap och teknik, ofta med en mångvetenskaplig prägel. 13000 studenter läser inom 60 utbildningsprogram och 250 kurser. Södertörns högskola har omkring 800 anställda, merparten forskare och lärare.