Kostfiber i cikoria bra för tarmfloran

Mag- och tarmstörningar är relativt vanliga vid uppfödning av smågrisar och slaktkycklingar, och utgör ett problem som kan orsaka lidande för drabbade djur och ekonomiska förluster för producenterna. En motåtgärd är att ge djuren ett mer fiberrikt foder. Fibrer kan nämligen stimulera mikrofloran och tarmens immunförsvar, och på så sätt förbättra tarmhälsan. Haoyu Liu från SLU visar i sitt doktorsarbete att cikoria uppfyller många av de krav man ställa på en lämplig fiberkälla.

Cikoria är en flerårig ört som växer vild i södra Sverige. De ovanjordiska delarna av växten innehåller ca 40 procent kostfiber (främst uronsyra), men även roten har intressanta egenskaper, då den innehåller de prebiotikaklassade* kostfibrerna inulin och oligofruktos. I Haoyu Lius studier ersatte hon olika mängder av ett spannmålsbaserat kontrollfoder med motsvarande mängder cikoria, i form av blad, rötter eller en kombination av båda.
Såväl grisar som kycklingar växte tillfredsställande när de fick foder med cikoria, och hälsostatusen var god. Näringsutnyttjandet påverkades inte nämnvärt vid låg inblandning (6-8 procent) i fodret, medan en viss nedgång uppmättes vid hög inblandning (12 procent) hos kycklingar.

En undersökning av tarmflorans sammansättning hos grisarna visade på stora variationer mellan individer och på förändringar över tid, men trots detta gick det att urskilja bakteriegrupper som påverkades av inblandningen av cikoria. I tunntarmen ökade mängden gynnsamma mjölksyrabakterier. I tjocktarmen gynnades istället specifika smörsyra-producerande bakterier, vilket är intressant då smörsyra ger energi till tarmen och dessutom anses ha anti-inflammatoriska egenskaper. Cikoriarötter gynnade också tillväxten av en bakterie (Megasphaera elsdenii) som man tidigare visat kan hämma tillväxten av den bakterie som ger upphov till svindysenteri. Kombinationen av blad och rötter av cikoria missgynnade koliforma bakterier, samtidigt som laktobacillerna gynnades.

Haoyu Liu visar också att mikrofloran i tarmen kan påverka tarmens så kallade barriärfunktion, genom att påverka förekomsten av en typ av proteiner i tarmslemhinnan som är kopplade till tarmens genomsläpplighet för oönskade ämnen. Tarmens innehåll av mjölksyrabakterier hade en positiv inverkan på denna barriärfunktion, och i modellstudier med odlade tarmceller medförde detta ett skydd då tarmcellerna utsattes för sjukdomsframkallande kolibakterier.
Studier av grisens tarmhälsa har tillämpningar även utanför grisuppfödningen. Grisen är nämligen ett utmärkt modelldjur för studier av smittsamma tarmsjukdomar, och forskningen bidrar även till kunskapsuppbyggnaden inom humanmedicinen.

Prebiotika är en typ av kolhydrat som stimulerar tillväxten av probiotiska mikroorganismer. Probiotiska mikroorganismer har en positiv inverkan på tarmflorans stabilitet och på tarmens funktion. Växtfibrer (prebiotika) i kombination med bakterier (probiotika) har en dokumenterat större hälsoeffekt än prebiotika och probiotika var för sig.

Länk till avhandlingen:
Interactions between dietary chicory, gut microbiota and immune responses.

Sammanfattning svenska om det cikoriaforskningsprojekt som Haoyu Liu har arbetat inom: Cikoria som fiberkälla till grisar och fjäderfä.