Tredje uppgiften fungerar
Det finns en föreställning om att forskare i gemen struntar i den så kallade tredje uppgiften. Men när ett par vetenskapsteoretiker från Göteborg, Dick Kasperowski och Fredrik Bragesjö, faktiskt undersökt hur det ligger till, visar det sig inte stämma.
Tredje uppgiften – det vill säga forskarnas skyldighet att sprida sina resultat utanför högskolans murar – har ofta anklagats för att inte fungera. Forskare sägs vara ointresserade och ovilliga, och anledningen sägs vara det dåliga meritvärdet. Det är nämligen inte meriterande att ägna sig populärvetenskap. De som trots allt bryter mot normen straffas på olika sätt.
Men stämmer det? Två forskare argumenterar på Riksbankens Jubileumsfonds webbplats för att forskare trots allt ägnar sig åt populariseringar även om det inte varit meriterande. De påpekar också att det är svårt att belägga att det faktiskt förekommer straff mot de som ägar sig åt tredje uppgiften. Problemet menar forskarna Dick Kasperowski och Fredrik Bragesjö är att man ofta stirrat sig blind på meriteringsvärdet och trott att eftersom det inte är meriterande att ägna sig åt forskningskommunikation, så gör forskare inte det.
Det stämmer alltså inte. Sökande till professorstjänster redovisar till exempel ofta sina populärvetenskapliga meriter. Läs mer på www.rj.se.
