Arbetsskador i stora mjölkkobesättningar uppmärksammas
En ny form av mjölkgårdar, med flera tusen kor, växer fram runt om i världen. Flera SLU-forskare medverkar nu i en kraftsamling för att komma till rätta med arbetsmiljöproblemen på dessa gårdar, som till stor del drivs med hjälp av utländsk arbetskraft med begränsad jordbruksvana.
Idag pågår en omfattande storleksrationalisering inom den globala mjölkproduktionen, i spåren av en snabb teknikutveckling och prispress. Besättningar med flera tusen mjölkkor är ingen ovanlig syn i t.ex. USA, EU, Kina, Ryssland, Sydafrika, Australien och Nya Zealand. För lantbrukarna har detta inneburit en förändrad yrkesroll; det handlar inte längre om att främst sköta djur, utan om att leda människor. Större gårdar behöver också mer personal, och i många länder anställs till stor del utländsk arbetskraft som saknar vana vid liknande arbeten. Denna utveckling är lika påtaglig i Sverige som i många andra länder.
Jordbruksarbete är riskfyllt i sig, inte minst hantering av nötkreatur, och med oerfaren arbetskraft, högt tempo och långa arbetsdagar blir riskerna ännu större. Växande problem med arbetsolyckor, ohälsa och hög personalomsättning på stora mjölkgårdar har uppmärksammats bland annat i USA, där en stor del av personalen är latinamerikansk.
Internationellt nätverk om mjölkproduktionens arbetsförhållanden
Idag pågår en kraftsamling för forskning med fokus på arbetsförhållandena inom mjölkproduktionen. Ett mycket aktivt forskarnätverk, bildat på initiativ av forskare vid SLU i Alnarp och vid Colorado State University, har genomfört seminarier i flera världsdelar och helt nyligen publicerades en omfattande forskningsöversikt i ett temanummer av tidskriften Journal of Agromedicine. För en stor del av tidskriftens upplägg och innehåll svarade professor Peter Lundqvist och forskaren Christina Lunner Kolstrup från SLU. Bland de ca 30 artikelförfattarna finns även forskarkollegan docent Stefan Pinzke.
– Vi ger en överblick över världens mjölkproduktion och vad forskningen säger om hälso- och säkerhetsfrågorna, säger Peter Lundqvist. Men minst lika viktigt är att vi lyfter fram kunskapsluckorna, och behovet av mer forskning och utveckling.
Bland de ämnen som diskuteras finns ergonomi, luftmiljö, lagstiftning, utbildnings- och rådgivningsbehov samt stress och psykosociala aspekter, både med avseende på lantbrukare och anställda.
– En annan viktig fråga är risken för olycksfall. Mjölkproduktionen är hårt drabbad av skador vid djurhantering (även tjurar) och maskinanvändning, men också av halk- och fallolyckor, säger Christina Lunner Kolstrup. Problemet är lika påtagligt i Sverige och Europa som i andra världsdelar, och vi behöver bland annat bättre strategier för skadeprevention.
I en specialartikel om djurhantering medverkar även SLU-doktoranden Cecilia Lindahl, som är i slutfasen av sitt arbete om just djurhantering. I denna artikel påtalas problematiken i interaktionen mellan djur, människa och miljöfaktorer – ofta är det ett antal faktorer som medverkar till att en skada inträffar. I artikeln, där även professor Temple Grandin medverkar (välkänd djurbeteendeforskare och hedersdoktor vid SLU), påtalas behovet av kunskaper om djurs beteende och lämpligt utformade miljöer för hantering av mjölkkor.
I slutet av juli genomfördes ett seminarium med ett 30-tal forskare inom nätverket vid Colorado State University i Fort Collins, USA, där riktlinjer för gemensamma forskningsansökningar och fortsatt samarbete diskuterades.
Tidskriften: Journal of Agromedicine, Volume 18, Issue 3, 2013. Special Issue: A Global Perspective on Modern Dairy: Occupational Health and Safety Challenges and Opportunities
