Religiösa ledare kan vara viktiga för biologisk mångfald

Ledare inom de stora världsreligionerna kan spela en viktig roll för att bevara biologisk mångfald. En ny studie utförd av ekologer i Sverige och Australien pekar på att om världens religiösa ledare ville åstadkomma en förändring så är de idealiskt positionerade för ändamålet.

– Vår studie undersöker hur de olika religionerna är fördelade över världen och hur de överlappar områden som är viktiga för den globala biologiska mångfalden, säger Grzegorz Mikusinski, forskare vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och ledare för projektet. Vår analys tyder på att merparten av de viktigaste områdena ligger i länder som domineras av kristendom, i synnerhet den romersk-katolska.

De flesta länder i Latinamerika tillhör denna kategori; romersk-katolska och med områden viktiga för biologisk mångfald, biodiversitet. Det finns också en viss överlappning av områden viktiga för biodiversitet och områden som är buddistiska (Sydostasien), hinduistiska (den indiska subkontinenten) eller islamska (Mindre Asien samt delar av Nord- och Centralafrika).

– Vi tror att medlemmar i religiösa församlingar, ledda av ett moraliskt ställningstagande att bevara världens naturresurser åt kommande generationer, kan implementera en bevarandeagenda både i sina dagliga liv och i sina politiska aktiviteter, säger Grzegorz Mikusinski.

Religioner strävar efter det moraliskt goda och har i sekler lett människor med hänsyn till vad som är rätt och fel. Därför, säger Grzegorz Mikusinski, har de potential att leda fram till ”mirakler” också inom bevarande på platser där religionen har ett stort inflytande på samhället.
– Resultaten tyder på att romersk-katoliker, per capita, har den största potentialen att bevara biologisk mångfald där de bor, säger Hugh Possingham, forskare vid University of Queensland, Australien och medförfattare i studien. Katolska kyrkan har nyss utsett en påve, Franciskus – ett namn kopplat till katolska kyrkans ”grönaste” helgon, Franciskus av Assisi, ekologins särskilda skyddshelgon. Låt oss hoppas att han och andra religiösa ledare allvarligt överväger möjligheten att engagera sig mer i bevarandedebatten. Men därtill måste också forskarna mer aktivt uppmana religiösa ledare att delta i sådan debatt.

Åtskilliga lösningar har föreslagits för att bromsa förlusterna av biologisk mångfald. Men bevarandetanken har sällan blivit en del i det dagliga livet, vare sig på individnivå eller nationellt.

– Bevarandeforskningen måste fokusera om, mot strategier som kan förändra den etiska inställningen till naturen och uppmuntra tankesätt och livsstilar som är bra för miljön, säger Malgorzata Blicharka, SLU-forskare och medförfattare i studien. Religioner är centrala för grundläggande tro och etik som påverkar människor och borde tas på större allvar i debatten om biologisk mångfald.

Studien är publicerad i den vetenskapliga tidskriften Oryx.
Läs rapporten här:
http://journals.cambridge.org/orx/biodiversity