Förekomst av demens och depression ökar kraftigt med stigande ålder

Syftet med avhandlingen, som Johan Mathillas, doktorand vid institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering har skrivit, var att studera förekomster av demens, depressiva tillstånd och delirium. Johan Mathillas ville bland annat ta reda på om den åldersspecifika förekomsten av demens och depressiva tillstånd ökade eller minskade över tid, samt vilka faktorer som ökar risken för utveckling av depressiva tillstånd i mycket hög ålder.

– Dessa kunskaper om förekomst och förändring i förekomst kan användas vid planering för framtida vårdinsatser. Kunskaper om riskfaktorer kan vara utgångspunkt för nya studier inriktade på att förebygga depressiva tillstånd, vilket kan vara extra viktigt då de ofta är svårbehandlade hos mycket gamla, säger Johan Mathillas.
Avhandlingen visar att en person av sex hade demens i 85-årsåldern 2000-2002. Bland 90åringar och deltagare 95 år och äldre proportionen av deltagare med demens högre. Fem år senare hade var fjärde 85-åring demens. Även bland 90-åringar hade proportionen av deltagare med demens ökat.

Avhandlingen visar att förekomsten av depressiva tillstånd var en på fyra bland 85-åringar åren 2000-2002, och betydligt högre i högre åldersgrupper. 2005-2007 var förekomsten av depressiva tillstånd en på tre bland 85-åringar, även då var förekomsten högre hos äldre. I hela den undersökta befolkningen var förekomsten av depressiva tillstånd en på tre vid första mättillfället och två på fem vid det andra. Under en femårsperiod utvecklade en fjärdedel av deltagarna nya depressiva tillstånd. Faktorer som kunde kopplas till utveckling av depressiva tillstånd efter fem år var högt blodtryck, tidigare stroke och depressiva symtom vid studiens start.

En fjärdedel av deltagarna hade eller hade haft delirium (akut förvirring) de närmast föregående trettio dagarna. Förekomsten var högre hos deltagare med demenssjukdom. Hos de med delirium men utan samtidig demenssjukdom hade merparten istället depressiva tillstånd. Oberoende faktorer kopplade till delirium bland personer med demenssjukdom var depressiva tillstånd, hjärtsvikt, boende på sjukhem eller äldreboende och behandling med neuroleptika.

Över hälften av deltagarna i studien hade minst en av de tre sjukdomarna. Demens och depressiva tillstånd förekom samtidigt i hög utsträckning med varandra och delirium återfanns nästan uteslutande hos personer med åtminstone en av de två andra diagnoserna.

– Demens, depression och delirium som är vanliga psykiska störningar hos mycket gamla personer ger ofta kraftig försämring av funktionsförmåga och livskvalitet. De förekommer ofta tillsammans och kan ha gemensamma riskfaktorer. Det finns lite forskning när det gäller demens, depression och delirium bland mycket gamla människor, vilket leder till att begränsad kunskap om tillstånden i dessa åldersgrupper, speciellt ute i samhället, säger Johan Mathillas.

FAKTA
Avhandlingen använder Umeå85+/GERDA (GERontologisk Regional Databas) – materialet, en befolkningsbaserad databas från Botniaregionen. Under 2000-2002 erbjöds varannan 85-åring, alla 90-åringar och alla personer 95 år och äldre boende i Umeå, Storuman, Malå, Sorsele, Vilhelmina och Dorotea att delta, varefter datainsamlingar gjordes i deltagarnas hem, kompletterat med uppgifter från anhöriga, vårdpersonal och sjukvårdsjournaler. Under 2005-2007 och 2010-2012 upprepades undersökningen och utvidgades till Finland. Under 2005 tillkom två kommuner i Österbotten (Vasa och Korsholm), och 2010 ytterligare två finska kommuner (Malax och Korsnäs).

Den 28 september försvarar Johan Mathillas, institutionen för samhällsmedicin och rehabilitering, sin avhandling med den svenska titeln: Demens, depression och delirium: prevalenser och associerade faktorer. (Engelsk titel: Dementia, depression and delirium: prevalences and associated factors). Opponent: Sölve Elmståhl, professor, Lunds universitet. Huvudhandledare: Yngve Gustafson.

Avhandlingen har publicerats elektroniskt, se länk: http://umu.diva-portal.org/smash/record.jsf?pid=diva2:645685