Stenåldersgrupp i Skandinavien delar härkomst med dagens Sardinier
Forskare vid Uppsala universitet har tidigare visat att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa. Resultaten baserades på en individ från en bondekultur i Västergötland. I sin avhandling visar Pontus Skoglund resultat från ytterligare tre individer som stärker den kopplingen. Han visar också att de fyra bönderna delar DNA-profil med personer som idag lever på Sardinien.
Forskare från Uppsala universitet har tidigare visat att jordbruket spreds till norra Europa med migranter från södra Europa. Resultaten var baserade på en individ från en bondekultur i Västergötland. I sin doktorsavhandling visar Pontus Skoglund nu resultat från ytterligare tre västgötska individer från stenåldern. Resultaten stärker kopplingen till Medelhavet och visar att de fyra bönderna delar DNA-profil med personer som idag lever på Sardinien.
På samma sätt som människans rika historia har lämnat spår i form av arkeologiskt material och språks utbredning över världen, så har historien också lämnat spår i DNA-variationen hos dagens individer. Svårigheterna med att analysera DNA direkt från arkeologiskt skelettmaterial har dock inneburit att storskaliga DNA-studier av populationshistoria länge har varit begränsade till att tolka mönster av variation i nu levande människor, utan tillgång till direkta historiska observationer. I en ny avhandling i evolutionär genetik vid Uppsala universitet har
Pontus Skoglund tillsammans med kollegor utarbetat nya metoder som möjliggör analys av stora mängder genetiska data från forntida människor för att kartlägga historiska händelser.
En delstudie som publicerades förra året blev uppmärksammad för att den presenterade storskaliga DNA-bevis för att cirka 5000 år gamla individer associerade med jordbruk- och jägar-samlarkulturer i Skandinavien representerade två skilda grupper. Denna studie var baserad på tre jägarsamlar-individer från Gotland och en individ från en bondekultur i Gökhem i Västergötland. Bondeindividens DNA matchade människor som nu lever i södra Europa samtidigt som de andra individerna var mest lika nordeuropeiska grupper. Detta tydde på att invandring varit drivande för jordbrukets utbredning över Europa.
Nya resultat som presenteras i avhandlingen visar nu att den så kallade Gökhemsindividen inte var ensam om sin oväntade genetiska profil, tre andra individer från samma plats visar samma typ av signatur. DNA-profilen hos alla dessa fyra individer matchar personer som idag lever på Sardinien, trots att de alltså är funna i dagens Västergötland. Detta fastslår att grupper med väldigt olika härkomst levde i dagens Skandinavien för fem tusen år sedan, men var de kom ifrån och vad som hände med deras ättlingar är inte helt klart. Eftersom jägarsamlar-individerna på Gotland inte heller passar in i dagens genetiska variation är det sannolikt att dagens variation är ett resultat av genflöde mellan en mångfald av grupper under efterföljande årtusenden.
– Vad vi behöver göra nu är att kombinera informationen från dessa grupper med andra stenåldersindivider för att rekonstruera de historiska händelser som ligger bakom detta mönster, säger Pontus Skoglund.
Avhandlingen ”Reconstructing the human past using ancient and modern genomes” av Pontus Skoglund försvaras den 18/10 på Uppsala universitet. Handledare för arbetet är docent Mattias Jakobsson och biträdande handledare docent Anders Götherström.
Mer information om Pontus Skoglunds forskning.
Tidigare pressmeddelanden om Pontus Skoglunds forskning:
Gener klargör historien om jordbrukets spridning i stenålderns Europa
Människan delar gener med fler släktingar till Neandertalare
Ny DNA-studie visar människans komplexa ursprung i Afrika