Hjärtsviktspatienter behöver specialistvård
Forskning som letts från Karolinska Institutet visar att patienter med hjärtsvikt har en hög dödlighet och ofta är underbehandlade. Enligt en studie, som publiceras i vetenskapstidskriften JACC, behöver fler av dessa patienter tillgång till avancerad behandling av hjärtspecialister – något som skulle kunna avgöras genom enkel genomgång av fem vanliga riskfaktorer för tidig död till följd av hjärtsvikt.
Hjärtsvikt drabbar 2-3 procent av befolkningen i sin helhet och över 10 procent av de äldre och kan kopplas till ökad risk för tidig död och nedsatt livskvalitet. De läkemedel som finns tillhands förbättrar symptom och minskar dödlighet och används idag i stor utsträckning. Många patienter skulle dock även behöva behandlas framgångsrikt med hjälp av exempelvis en modern pacemaker för hjärtsvikt, hjärtpump eller hjärttransplantation, men dessa specialiserade vårdalternativ utnyttjas sällan. Tidigare forskning har visat att en viktig orsak till detta är att patienter med hjärtsvikt inte har tillgång specialistsjukvård.
I den nu publicerade studien har en grupp forskare från Karolinska Institutet, Södersjukhuset, Linköpings universitetssjukhus och Karolinska universitetssjukhuset analyserat data från cirka 10 000 patienter i det svenska nationella hjärtsviktsregistret, RiksSvikt. De har då kunnat visa att patienter med hjärtsvikt har ökad risk att dö i förtid till följd av sin sjukdom (snarare än på grund av exempelvis ålder), något som enligt forskarna talar för att bättre användning av mer avancerad behandling skulle kunna öka överlevnaden hos den aktuella patientgruppen.
Forskarna kunde också definiera fem riskfaktorer för ökad dödlighet: dålig pumpkapacitet, dålig njurfunktion, låga blodvärden samt frånvaro av läkemedelsbehandling med så kallade ACE-hämmare och betablockerare. Om någon av dessa faktorer förekom hos en enskild patient, var den ökade risken för tidig död så hög att patienten skulle kunna anses vara i behov av en pacemaker för hjärtsvikt, konstgjord hjärtpump eller hjärttransplantation. Denna slutsats kvarstod efter statistisk justering för andra riskfaktorer, så som patientens ålder och allmänna hälsotillstånd.
– Idag får färre än fem procent av hjärtsviktspatienterna en hjärtsviktspacemaker och ännu färre får hjärtpumpar eller hjärttransplanteras. Resultaten i vår studie talar för att många fler behöver den här typen av specialiserad sjukvård och i högre utsträckning skulle behöva remitteras till hjärtspecialister, säger Lars Lund, docent vid Karolinska Institutet, som lett studien.
Karolinska Institutet och Stockholms läns landsting har inlett samarbetet ”Projekt 4D”, som syftar till att förbättra kunskapsbyggandet inom sjukvård och forskning när det gäller fyra diagnoser, bland dem hjärtsvikt. Den aktuella studien i JACC har finansierats av Hjärt-Lungfonden, Stockholms läns landsting och Sveriges kommuner och landsting.
Publikation: “Triage of Patients with Moderate to Severe Heart Failure: Who Should be Referred to a Heart Failure Center?”, Tonje Thorvaldsen, Lina Benson, Marcus Ståhlberg, Ulf Dahlström, Magnus Edner, Lars H. Lund, Journal of American College of Cardiology (JACC), online 25 October 2013.
Mer om RiksSvikt
