Lång väg till acceptans av hörselskada
Det går snabbare att acceptera en plötslig hörselnedsättning än en som kommer smygande. Det visar en avhandling vid Linköpings universitet.
Att få en hörselskada innebär en stor livsförändring för både den drabbade och omgivningen. Till en början drabbas många av ångest och depression för att så småningom börja kunna acceptera funktionsnedsättningen och hitta sätt att hantera den.
I en ny avhandling från Linköpings universitet har Vinaya Kumar Channapatna Manchaiah studerat hur den här processen ser ut.
Vinaya Kumar Channapatna vidareutvecklar en modell för patientens process under sjukdomsförlopp och behandling, som tagits fram av Ida Institutet i Danmark. Han identifierar bland annat två nya faser, ”självvärdering” för patienten, och ”anpassning” för omgivningen, familj och vänner. Totalt genomgår patienten som gradvis får sin hörsel försämrad sju faser i sin process mot att acceptera funktionshindret. För-medvetenhet (att känna frustration och/eller förtränga problemet), medvetenhet (att inse problemet och börja utvärdera det), rörelse (att söka hjälp), diagnos, rehabilitering, självvärdering (att själv försöka hitta orsaker till hörselnedsättningen och att utvärdera hur stor den är och hur den påverkar) samt lösning på problemet (att börja acceptera hörselnedsättningen och att anpassa sitt liv efter den).
Processen mot acceptans ser olika ut om hörselskadan kommer smygande eller inträffar abrupt. Samtidigt som en plötslig hörselskada kan vara mycket skrämmande och omvälvande går patientens resa genom faserna ofta snabbare, och den första fasen, för-medvetenhet uteblir helt.
Att acceptera den nya funktionsnedsättningen är svårt för många, och leder ofta till ångest och depression. Vinaya Kumar Channapatna har utvecklat ett frågeformulär angående acceptans av hörselhandikapp.
FAKTA
Vinaya Kumar Channapatna Manchaiah disputerade den 25 oktober med ”Evaluating the process of change: Studies on patient journey, hearing disability acceptance and stages-of-change”.
Ytterligare två doktorander har nyligen disputerat om hörselnedsättningar i Handikappvetenskap vid Linköpings universitet. Elaine H.N. Ng disputerade den 29 oktober med ”Cognition in Hearing Aid Users: Memory for Everyday Speech”. Elisabet Classon disputerar den 8 november med ”Acquired hearing impairment: Phonological decline and compensatory working memory”.
