Tryckkurvor förklarar utveckling av demenssjukdom

Precis som hjärtat pulserar så pulserar också hjärnan vid varje hjärtslag, därmed uppstår tryckvariationer i skallen. Pulsationerna innebär att hjärnan utsätts för en regelbunden påfrestning under lång tid, vilket misstänks kan bli skadligt och bidra till utveckling av demens och så kallad hydrocefalus.

Hydrocefalus innebär att de hålrum som alla människor har i sina hjärnor är något förstorade. Den vanligaste formen av sjukdomen, normaltryckshydrocefalus, misstänks drabba upp till 4 procent av alla äldre människor över 65 år och leder till problem att gå, balansrubbningar, och demens. Utan behandling kan detta leda till att patienten blir rullstolsburen och inte kan klara sitt dagliga liv utan assistans.

För att behandla detta kan en så kallad likvorshunt opereras in i skallen. Det förbättrar hjärnans miljö, och kan även leda till ordentlig förbättring både när det gäller gång- och minnessvårigheter. Sara Qvarlander, doktorand vid institutionen för strålningsvetenskaper, visar i sitt avhandlingsarbete att behandlingseffekten blir större ju mer man lyckas minska de pulsationer som hjärnan utsätts för. De nya rönen tyder dock också på att likvorshunten bara är en effektiv behandlingsmetod om det sker en förbättring av patientens egen förmåga att dämpa de tryckvariationer som hjärnan utsätts för.

För att bedöma om dämpningsförmågan kan förbättras, och därmed förutse om behandlingen kommer att hjälpa, har Sara Qvarlander utvecklat en ny metod som går ut på att bestämma den så kallade pulsationskurvan.

— Med hjälp av pulsationskurvan kan vi nu hjälpa till att hitta de patienter som verkligen drar nytta av en likvorshunt, och därmed också förhindra att patienter opereras i onödan. De nya rönen om att dämpning av pulsationerna leder till minskade symtom visar att pulsationerna som hjärnan utsätts för sannolikt är mycket viktiga för sjukdomsutvecklingen, säger Sara Qvarlander.

Hon stöder denna uppfattning med hjälp av en studie där hon har undersökt både friska personer och personer med normaltryckshydrocefalus med magnetkamera. I denna studie bekräftades att det pulserande flödet i den vätska som omger hjärnan var större hos patienter med normaltryckshydrocefalus än hos friska äldre.

– Min förhoppning är nu att resultaten från avhandlingen ska användas för att förbättra rutinerna kring behandlingen av demens vid normaltryckshydrocefalus, och även utgöra en grund för framtida forskning om hur sjukdomen uppstår, säger Sara Qvarlander.

Sara Qvarlander kommer från Stockholm, hon är civilingenjör med inriktning mot teknisk fysik, samt doktorand vid institutionen för strålningsvetenskaper, Umeå universitet. Nästa år inleder hon en post-doc vid Cleveland Clinic i Ohio, USA.

FAKTA
Den 6 december försvarar Sara Qvarlander, institutionen för strålningsvetenskaper, sin avhandling med titeln: Analys av ICP Pulsationer och CSF-dynamik – Pulsationskurvan och effekter av ändrad kroppsposition, med implikationer för Idiopatisk Normaltryckshydrocefalus. (Engelsk titel: Analysis of ICP Pulsatility and CSF Dynamics – The Pulsatility Curve and Effects of Postural Changes, with Implications for Idiopathic Normal Pressure Hydrocephalus.) Opponent: Martin U. Schuhmann, professor of neurosurgery, Department of Neurosurgery, Eberhard Karls University Tübingen, Germany Huvudhandledare: Anders Eklund

Avhandlingen är publicerad digitalt.