Stort EU-anslag till ny epilepsiforskning
Epilepsi är en sjukdom som drabbar 60.000 personer i Sverige och mer än 50 miljoner människor i hela världen. Dagens läkemedel ger ofta biverkningar, och har ingen effekt alls hos mer än en tredjedel av patienterna. Ett stort EU-projekt samordnat av Lunds universitet vill nu reda ut den komplexa bakgrunden till sjukdomens uppkomst, för att på så sätt hitta nya behandlingsmetoder.
Epilepsi kan uppstå som resultat av bland annat skallskador, hjärntumörer, stroke, hjärnhinneinflammation och medfödda missbildningar i hjärnan. Alla dessa tillstånd kan på olika sätt leda till den abnorma aktivitet i hjärnan och de kramper som kännetecknar sjukdomen. Det finns också många patienter som har epilepsi utan att det går att finna någon orsak till sjukdomen.
– Bilden är verkligen komplicerad. Det är därför vi i EU-projektet EPITARGET samlat ett nätverk av ledande forskargrupper från hela 13 universitet i Europa. Fyra biomedicinska företag med speciell kompetens deltar också, säger projektets koordinator Mérab Kokaia från Lunds universitet.
Dagens läkemedel är verkningslösa för hela 30-40 procent av alla epilepsipatienter. De kan därför råka ut för kramper som i värsta fall får dem att falla omkull utan förvarning. De får ofta inte köra bil, och även andra vardagliga saker som att cykla och promenera, bada och laga mat vid en het spis kan vara farliga.
Somliga patienter får bara sällan kramper, men andra kan få kramper flera gånger om dagen. För de senare är en operation idag enda utvägen – om det nu är möjligt att operera, vilket det ofta inte är, beroende på var i hjärnan anfallen uppstår.
Epilepsiforskarna har hittills studerat de olika mekanismerna bakom sjukdomen var för sig. Det är sådant som ombildade nervkopplingar, cellskador, inflammationsprocesser, förändringar i bildningen av nya hjärnceller och försämringar av den så kallade blod-hjärnbarriären.
– Det nya i vårt projekt är att vi vill studera flera av dessa mekanismer samtidigt. Eftersom epilepsi antagligen inte uppstår genom en enda förändring utan genom förändringar i flera mekanismer, så tror vi att ett sådant angreppssätt kan ge oss nya kunskaper, säger Mérab Kokaia.
I dessa kombinerade studier kommer forskarna att använda både nya kombinationer av existerande tekniker och nya tekniker som utvecklas inom projektet. Som studiematerial ska man ha dels försöksdjur, dels mänskligt blod och hjärnvävnad (den senare från hjärnopererade patienter samt från döda f d patienter). Vävnadsproverna kommer att sparas i en nyskapad biobank som alla forskare i nätverket får tillgång till.
Projektet EPITARGET har fått 11.9 miljoner euro i anslag för en femårsperiod. Av detta går nära 1.7 miljoner euro till Lunds universitet som är den enda svenska deltagaren. Övriga akademiska deltagare i projektet finns i Tyskland, Italien, Storbritannien, Finland, Frankrike, Polen, Nederländerna och Israel.
