Forskning ger annan bild av svenskars historiska konsumtionsvanor
Genom att studera svenska auktioner under 1700- och 1800-talen kan forskare i ekonomisk historia vid Uppsala universitet visa att man tidigare grovt underskattat omfattningen av svensk handel. De har också sett att även fattiga människor ägde mycket mer föremål än vad man tidigare trott. Resultaten presenteras nu i en bok.
I Sverige finns mängder av dokument relaterade till auktioner bevarande. Auktionerna omfattades av monopol och det var vanligt att ge köparna krediter. Av dessa anledningar var det viktigt att dokumentera vad som såldes och köptes noggrant, oavsett om det var kalsonger, gödselstackar eller gustavianska speglar.
Handeln vid auktionerna har inte tidigare kartlagts och forskargruppen vid ekonomisk-historiska institutionen öppnar därför upp ett helt nytt forskningsfält. Efter att ha studerat stora mängder auktionsprotokoll från stads-, bond- och herrgårdsauktioner konstaterar de att handeln med miljontals varor hamnat utanför riksräkenskaperna.
Man har ofta tänkt sig att Sverige under den här tidsperioden var ett samhälle fattigt på föremål, men det stämmer inte alls, säger Sofia Murhem.
Hon menar att även de människor som var fattiga ägde mer föremål än vad man trott tidigare. Genom att följa auktionsprotokollen har hon och kollegorna sett att också bönder köpte finare saker, till exempel möbler som enbart fungerade som dekoration. Uppfattningen att bönder vid den här tiden nästan enbart ägde nyttoföremål stämmer inte överens med verkligheten.
Tidigare forskning har ofta tittat på bouppteckningar men genom att studera auktionsprotokollen har föremålen kunnat dokumenteras i köpögonblicket. Mycket av det en människa köper under ett liv hinner försvinna innan en bouppteckning. Forskarna har också sett att det var stor rotation på ägodelarna.
När man flyttade sålde man ofta allt. Flytt och kommunikationer fungerade inte som idag och det blev smidigare att sälja och köpa nytt, förklarar Göran Ulväng.
Såväl adelsmän, borgare, präster, bönder och drängar handlade på auktioner. För många grupper var andrahandsmarknaden länge den en enda möjligheten att köpa sig ”nya” saker. Familjer på landsbygden köpte i snitt 10-15 föremål på auktion per år medan man till exempel i staden Enköping köpte i snitt 24 saker per år och familj.
Sverige har ett unikt bevarat material från auktioner men enligt forskarna går deras resultat förmodligen också att appliceras på internationella förhållanden.
Från att ha haft en svacka är auktioner återigen populärt bland svenska konsumenter.
Det vi ser nu är en återgång till tidigare tiders konsumtionsmönster. Nu mer av miljömässiga skäl än ekonomiska. Motiven skiljer sig åt, säger Sofia Murhem.
Sofia Murhem, Kristina Lilja, Göran Ulväng, Den glömda konsumtionen: auktionshandel i Sverige under 1700- och 1800-talen, Gidlunds förlag
