Forskning ska visa hur framtidens lärmiljöer kan utformas
Vilken betydelse har den fysiska och digitala miljön för undervisning och forskning? Det vill Umeå universitet och Akademiska Hus fördjupa sig i och gör nu en gemensam satsning på två nya forskningsprojekt. Resultaten kan bli vägledande för hur konkurrenskraftiga kunskapsmiljöer ska utformas i framtiden.
Intresset för lärmiljöns betydelse för forskning och utbildning växer sig allt starkare. Internationellt sett utmärker sig bland annat Stanford University i USA och Nanyang Technological University i Singapore. Men även för Umeå universitet är frågeställningen högt prioriterad och universitetsstyrelsen har avsatt 72 miljoner kronor för att utveckla fem interaktiva miljöer på campus 2014–2018.
– Initiativet är grundat i visionen att Umeå universitet ska vara ett av Europas ledande universitet när det gäller fysiska och virtuella miljöer som främjar nyskapande. Miljöerna ska bli platser som förstärker och förtätar samarbeten – mellan studenter, forskare, lärare och samarbetspartner, säger Lena Gustafsson, rektor vid Umeå universitet.
Nu tar Umeå universitet satsningen till en ny nivå genom att initiera två forskningsprojekt, tack vare finansiering från Akademiska Hus. Projekten har som mål att följa och utvärdera de fem interaktiva miljöerna. Resultaten kan komma att få stor betydelse för planering och utformning av existerande och nya universitets- och högskolelokaler.
– Utifrån vår kännedom är vi först i landet med att göra en sådan här omfattande satsning på interaktiva miljöer och därför är det också viktigt att följa upp resultaten. Historien visar att miljön har en stor betydelse för ämnesöverskridande forskning – och nya forskningsgenombrott. Dagens studenter vill också vara delaktiga, aktiva och gärna experimentella i sitt lärande. Då krävs andra lokaler än traditionella lektionssalar, säger Anders Fällström, prorektor vid Umeå universitet.
Totalt går Akademiska Hus in med 5 miljoner kronor för att möjliggöra forskningsprojekten.
– Akademiska Hus har tjugo års erfarenhet av att skapa framgångsrika kunskapsmiljöer för Sveriges lärosäten, och nu vill vi intensifiera det arbetet genom att både upprätta expertnätverk och stödja forskning inom området. Samarbetet med Umeå universitet ger oss möjligheter att ta del av spännande resultat som vi hoppas kunna använda när vi utvecklar nya lärmiljöer i Umeå och runt om i landet, säger David Carlsson regiondirektör för Akademiska Hus Region Norr.
Om de två forskningsprojekten
Det ena forskningsprojektet leds av Lisbeth Lundahl, professor i pedagogiskt arbete. Hon kommer att undersöka vilken betydelse undervisnings- och lärmiljön har för studenternas lärande och upplevelser av studierna. Vilka skillnader uppstår när studenterna undervisas i traditionella klassrum jämfört med i miljöer där det enkelt går att växla mellan lärarledd undervisning, diskussion i mindre grupper, handledning och datorstött arbete?
Det andra projektet leds av Patrik Svensson, professor i digital humaniora. Han ska studera hur kunskap produceras i de interaktiva miljöerna. Det handlar bland annat om hur samspelet mellan det digitala och fysiska fungerar och hur miljöerna kan bidra till gränsöverskridande forskning, till att koppla samman utbildning och forskning, och öka samverkan med omvärlden. Wallenberg Hall på Stanford University kommer att fungera som referensmiljö i projektet.
