Nytt sätt att utvärdera biologisk mångfald avslöjar nya skyddsvärda havsområden
En studie publicerad i tidsskriften Nature kan komma att påverka vad som måste prioriteras att bevara i havet. I studien, som är gjord av forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet, används ett nytt sätt att analysera biologisk mångfald och hittar på det sättet helt nya skyddsvärda havsområden.
Hur många arter som finns i ett ekosystem har länge setts som den viktigaste indikatorn för biologisk mångfald. Den nya studien visar att det är arters roll och funktion snarare än artantalet som är avgörande ekosystemens hälsa och funktion. Enligt studien är det också viktigt att ha kontroll på hur många individer det finns av varje art, s k abundans, för att förstå deras bidrag till olika ekologiska funktioner.
– Olika arter bidrar med olika saker i processerna i ett ekosystem. Därför behöver vi veta mer än bara hur många arter som är närvarande i systemet om vi är intresserade av de ekologiska processernas hållbarhet och förmåga att återhämta sig om ekosystemet blir utsatt för störningar, förklarar Stuart Kininmonth som är forskare vid Stockholm Resilience Centre vid Stockholms universitet och en av författarna bakom artikeln.
– Genom att titta på arternas specifika egenskaper och beteenden, till exempel hur de äter och var de rör sig, får vi en bättre uppfattning om vilka funktioner de fyller, säger Stuart Kininmonth.
Författarna hävdar i artikeln att det är viktigt att ta med denna aspekt i globala utvärderingar för att få en bättre bild av hur den biologiska mångfalden påverkar ekologiska funktioner.
– I ett system där det finns få arter, och var och en har en unik roll och funktion kommer förlusten av en art att innebära svårare konsekvenser för systemet som helhet än det hade gjort i ett system där många arter har samma funktion. Det här innebär att det finns ett slags biodiversitetsvärde som vi inte tidigare beaktat fullt ut, säger Kininmonth.
– Detta stärker argumenten för att utöka skyddet av vissa system, som tidigare inte setts som särskilt viktiga, avslutar han.
Studien är den första av sitt slag och täcker in stora delar av världen. Författarna har gått igenom data från 1844 platser, med kvantitativa bedömningar av 2473 korallrevslevande fiskarter, de täcker in 133 grader latitud och inkluderar alla världshav.
Resultaten visar också att arter i tropiska hav, där det ofta finns ett större antal arter, bidrar mindre till ekosystemens funktioner än i tempererade områden där det finns färre arter.
– På ett korallrev lever det många olika arter men många av dem gör ungefär samma saker, de fyller samma funktion på revet. I andra system, som till exempel kring Galapagos, är antalet arter mycket lägre men mångfalden av funktioner är fortfarande hög, förklarar Stuart Kininmonth.
Med andra ord visar studien att medan korallrev fortfarande är de mest artrika marina systemen kan andra system ha en högre biologisk mångfald när det gäller funktioner. Idag ligger de flesta skyddade områden i tropiska regioner där artantalet är högt, men genom att lägga till funktion i ekvationen ändras det som ligger till grund för skydds- och bevarandeåtgärder.