Artikel från Uppsala universitet

Den här artikeln bygger på ett pressmeddelande. Läs om hur redaktionen jobbar.

7 januari 2014

Faktorer bakom hälsosamt åldrande fokus för ny studie

Vad avgör om man får ett hälsosamt åldrande? Det ska en uppföljning av den uppmärksammade långtidsstudien på män i Uppsala, ULSAM, ge svar på. Studien inleddes på 1970-talet och nu ska forskare vid Akademiska sjukhuset/Uppsala universitet  studera såväl ärftliga variationer som riskfaktorer för hjärtkärlsjukdomar och livsstil hos 90-åriga män och deras partners.

– Målet är att utforska vad som kännetecknar ett hälsosamt åldrande, bland annat vilka som med åren drabbas av ålderssvaghet, olika funktionsnedsättningar och kopplingar till kända åldersrelaterade sjukdomar, säger Lena Kilander, docent och överläkare på geriatrik och minnesmottagningen, Akademiska sjukhuset, som leder den nya studien som precis startat och kommer att pågå fram till 2018.

Lena Kilander menar att det är viktigt med ökad kunskap med tanke på att antalet personer över 80 år kommer att fördubblas inom 20 år. Hon betonar att traditionella riskfaktorer för hjärtkärlsjukdom, en hälsosam livsstil och arvsanlag endast delvis förklarar överlevnad och ett friskt åldrande. Flera andra faktorer, som exempelvis förändringar i arvsmassan som uppstår under livet och mer subtila faktorer som vi ännu inte kan analysera, återstår att upptäcka.

Studien är en uppföljning av ULSAM, Uppsala Longitudinal Study of Adult Men, som inleddes 1970. En nyhet är att även männens partners nu inkluderas. Förutom experter på demenssjukdomar medverkar experter på åldersrelaterat muskelbortfall, nutrition, genetik, diabetes och inflammation. Det är en så kallad kohort där man följer en avgränsad och noggrant beskriven grupp, närmare bestämt män födda 1920-1924.

– Vi kommer bland annat att studera hur förändringar i arvsanlagen, så kallade förvärvade genetiska mutationer, påverkar ålderssvaghet och uppkomsten av vanliga åldersrelaterade tillstånd/sjukdomar som cancer, hjärtkärlsjukdom, förlust av muskelmassa/muskelförtvining, benskörhet, demens och vilken betydelse dessa faktorer har för dödligheten, säger Lena Kilander.

Forskarna kommer dessutom att gå tillbaka till de uppföljningar av hälsostatusen som gjordes när männen var 50, 60, 70, 77, 82 och 88 år, då man bland annat undersökte förekomst av hjärtkärlsjukdom, cancer och demens. Detta för att se vilken betydelse förekomst av hjärtkärlsjukdom, kost och fysisk aktivitet har på sikt för ett hälsosamt åldrande.

FAKTA
Sjunde uppföljningen av ULSAM *

Före hälsoundersökningen fyller deltagarna i ett frågeformulär där de uppskattar sin hälsa, bland annat förekomst av funktionshinder som minnesstörning, talsvårigheter, ångest och nedsatt fysisk förmåga. * Hälsoundersökning med test av kognition och fysisk förmåga (gång, balans och gripstyrka).

*) Undersökningen är samtidigt en hälsokontroll. Om en deltagare har till exempel högt blodtryck eller tecken på demens skickas remiss till husläkare eller Minnesmottagningen för fortsatt utredning.

Nyhetsbrev med aktuell forskning

Visste du att robotar som ser en i ögonen är lättare att snacka med? Missa ingen ny forskning, prenumerera på vårt nyhetsbrev!

Jag vill prenumerera