Urtida djur byggde ”sandslott”
En kinesisk-svensk forskargrupp har hittat unikt välbevarade fossil av 520 miljoner år gamla tublevande lofoforatdjur som byggde sitt skyddande ytterhölje av sandkorn. Fynden som kommer från södra Kina är viktiga eftersom de antyder att utvecklingen av hårddelar kan ha gått via mjuka ytterskal som likt ett sandslott byggdes av sandkorn.
De nutida lofoforatdjuren tillhör samma större grupp som blötdjur och ringmaskar. De är en grupp av filtrerande och vattenlevande djur som inkluderar både tvåskaliga musselliknande armfotingarna och tublevande hästskomaskar som även idag bygger sitt mjuka ytterskal av sandkorn. Inga fossil av hästskomaskar har dock tidigare hittats i så gamla lager och det nya fyndet tyder på att tubliv och sandskelett kan vara en ursprunglig livsstil bland de tidigaste djuren.
– De nya fossilfynden är betydelsefulla framförallt för att de hjälper oss att förstå hur skyddande skal och skelett hos kroppshåledjuren – en större grupp som vi själva tillhör – har utvecklats, berättar Lars Holmer, professor i paleobiologi vid Uppsala universitet.
Fossilen har hittats i en skifferbergart som är välkänd för att ha rikligt förekommande välbevarade fossil av de tidigaste djuren. Fossilen tillhör det nya släktet Yuganotheca som är ett tubformat djur där den övre delen är täckts av yttre sandkorn som plockats upp från det omgivande sedimentet (så kallad agglutinering) med en nedre lång fot som satt fast i havsbotten. Den översta delen av Yuganotheca bevarar ett matinsamlande organ, en så kallad lofofor, och liksom i de nutida hästsko-maskarna är den hästskoformad. Men till skillnad från dessa har Yuganotheca ett skyddande sandskelett med två skal, som liknar det som hittas hos fossila och nutida armfotingar – de viktigaste bland de nutida och fossila lofoforat-djuren.
– Den nya upptäckten är viktig eftersom Yuganotheca uppvisar en blandning av karaktärer från flera lofoforat-djur, och antyder att fler kroppshåledjur kan ha haft sandskelett tidigare i sin utveckling, säger Lars Holmer.
Studien har letts av den kinesiske forskaren Zhifei Zhang. Från svenskt håll har Lars Holmer och Aodhan Butler vid Uppsala universitet och Christian Skovsted vid Naturhistoriska riksmuseet bidragit till forskningen.
Resultaten publiceras idag i den vetenskapliga tidskriften Scientific reports.
