Vi hittar nya vägar till frisk mun – genom immunförsvaret

Tandborstning, tandtråd och munskölj är beprövade knep för att hålla både tänder och munhåla i skick. Tandlossning och inflammation i andköttet beror dock inte alltid på dålig munhygien, utan den kan även ppstå till följd av sjukdomar, medicinering och att vi åldras.

Överaktivitet kan driva inflammation
Men forskarnas kunskaper om vilka mekanismer som styr bakteriernas uppträdande och beteende i munnen är fortfarande begränsade. Svaren finns delvis i vårt immunförsvar, närmare bestämt i en del av det som benämns komplementsystemet.

– Komplementsystemet är betydelsefullt i samband med många sjukdomar. Det strävar efter att försvara oss genom att döda skadliga bakterier och andra onyttiga organismer. Men det kan också driva bildandet av inflammation, t.ex. i tandköttet, om det blir överaktiverat, förklarar Monika Jusko.

Inom ramen för sin avhandling har hon studerat bakterier med en nyckelfunktion i samband med inflammation i munhålan.

– Det visade sig att nyckelbakterierna gillar inflammation eftersom inflammationsprocessen förstör vävnaderna och frisätter peptider som därefter ger dem näring.  Bakterierna undflyr vårt immunförsvar genom att oskadliggöra de komponenter i komplementsystemet som kan upptäcka dem. En bakterie av denna typ som jag studerat i avhandlingen är Tannerella forsythia, berättar Monika Jusko.

En annan, och som upptäcktes först för några år sedan, är Filifactor alocis och den visade sig vara särskilt intressant:

– Filifactor alocis fanns i stort antal hos sjukdomsdrabbade individer medan vi nästan inte alls kunde hitta den hos friska personer. Den är därför en bra markör för personer som riskerar att drabbas av problem med munhälsan. Jag och mina kolleger har utforskat hur bakterien verkar i samband med inflammation.

Molekyl varnar för skadliga bakterier
I en annan studie i avhandlingen har Monika Jusko visat att en särskild molekyl som tillhör komplementsystemet, CD46, spelar en viktig roll för att motverka bakteriespridningen från munnen. Molekylen sitter på cellernas yta och den verkar fungera som en alarmklocka för cellen att skadliga bakterier är på väg. Om den saknas kan bakterierna ta sig in i cellen.

Hon har också bekräftat nyare rön som går ut på att behandlingar bör inriktas mot att hämma inflammationen snarare än att hämma skadliga bakterier.

– Det finns redan befintliga inflammationshämmare som har testats på djur och som uppvisat lovande resultat, berättar Monika Jusko.

Forskningen har skett i samarbete med Jagiellonian University i Krakow, Polen.

Avhandlingen ”Complement evasion strategies of human pathogens – the evolutionary arms race”.

Texten är skriven av Björn Martinsson och har även publicerats här.